Tikkurila thai hieronta ilmaiset seks

tikkurila thai hieronta ilmaiset seks

Den unga kan känna sig otillräcklig eller oduglig när han eller hon jämför sig med sina klasskamrater och jämför sina prestationer med andras. Därför borde man uppmuntra den unga, skapa situationer där den unga kan uppleva lyckanden och ge positiv respons också på små framgångar eller situationer där den unga tar eget initiativ. Det är bra att diskutera sina svårigheter med läraren eller en speciallärare och tillsammans fundera på om den unga har behov av stöd för inlärningen och skolgången.

Syftet med stödstrukturerna är att göra inlärningen möjlig, givande och så lätt som möjlig och att hjälpa var och en att hitta det bästa inlärningssättet. Sexualitet är en del av människans liv och sexuell hälsa är en viktig del av människans hälsa. En person som mår bra i sexuellt avseende är nöjd med sig själv, har trygga relationer, får leva ut sin sexualitet och upplever att han eller hon är älskad och accepterad.

Sexualiteten består av flera element och till den hör många olika känslor, närhet, att vara man eller kvinna, trygghet och öppenhet, förväntningar och också besvikelser. Unga funderar ofta på frågor kring en själv som kvinna eller man. Den egna utvecklingen orsakar grubblerier.

Är min penis ovanligt liten? Varför växer inte mina bröst? Det är bra att prata med de unga om allt som hör till utvecklingen och betona att alla utvecklas i sin egen individuella takt. De kroppsliga förändringarna utmanar också den psykiska utvecklingen. Centrala frågor rörande identiteten och jag bilden är bland annat: Hur känns det här för mig? Vad kommer jag att bli? Duger jag som jag är? Vad tänker andra om mig? Den unga funderar också på hur han eller hon upplever sexualitet och könstillhörighet.

Den unga bör ha möjlighet att tryggt prata om sexualitet med en vuxen. Att stötta och stärka den ungas självkänsla samt emotionella och sociala färdigheter är ett viktigt stöd för uppbyggandet av den ungas sexuella hälsa. Under årens lopp hittar den unga sitt eget sätt att vara vuxen och tar sin sexualitet och sexuella kropp i besittning. Det finns inte en flicka eller pojke, heterosexuell eller homosexuell person som är helt lik en annan.

Vi är alla unika och personliga. En jämnårig kan vara långt före eller efter en själv i utvecklingen. Alla går dock igenom samma faser i livet och utvecklingen bör inte påskyndas. Det är viktigt att var och en får växa i lugn och ro och i sin egen takt.

Drömmar och fantasier hör till livet när man är ung och det är viktigt att det finns utrymme för dessa. Man behöver inte direkt prova på allt i praktiken. Ofta har ungdomar felaktiga föreställningar om att alla andra är mer erfarna än en själv. Om den unga ännu inte är redo för sexuella erfarenheter kan de försvåra utvecklingen och orsaka till exempel depression. Ingen får pressas till sex och man behöver aldrig göra något som man inte är helt redo för. Till livet hör att man försöker finna sig själv, och olika roller prövas livet ut.

Ingen kan ständigt vara nöjd med sig själv och med livet och det är bra att komma ihåg att ens tankar och känslor förändras med tiden. Olika människor har också mycket olika åsikter om vad som är vackert, vad som känns behagligt i kroppen och vad man gillar. Åsikterna ändras också hos en och samma människa under olika perioder. Det finns inget felaktigt sätt att uppleva sexualitet eller könstillhörighet. Alla har sin egen personliga uppfattning om och känsla av sitt kön och sin läggning och alla har lika rätt.

Internet erbjuder i huvudsak information, tidsfördriv och underhållning. Nätet är ett oumbärligt verktyg för många och till exempel för skolelever är Internet ett utmärkt ställe att söka information på. De ungdomsarbetare, webbhälsovårdare, nätpoliser och andra trygga vuxna som arbetar på webben utgör en del av det sociala skyddsnätet för många unga.

Olika webbaserade spel, liksom också konsolspel, erbjuder intressant och underhållande tidsfördriv och kan ge många ungdomar glädje i livet. Spelen som spelas på Internet kan erbjuda spänning, utmaningar, upplevelser av att lyckas och också ge kompisar, eftersom många spel spelas tillsammans. Ibland kan dock spelen och surfandet uppta en stor del av dagen, så att man inte har tid eller energi för annat. Då har en ung person kanske blivit spel- eller Internetberoende.

Ofta kan föräldrarna oroa sig för de ungas spelande och fundera på vad som är måttligt. Enligt den allmänna rekommendationen borde barn i skolåldern tillbringa högst två timmar per dag framför TV: Det finns nackdelar med att spela eller surfa för mycket. Man kan få fysiska symtom såsom trötthet eller sömnlöshet.

Den unga kan spela sent in på natten, vilket gör att det är jobbigt att ta sig till skolan. Övriga symtom är trötta ögon och problem med handleder, armbågar eller nacke. Överdrivet spelande eller surfande kan också ha effekter på den ungas sociala liv, när den unga isolerar sig i spelvärlden och inte har tid över för familj eller vänner. Bråk om tidsanvändningen kan också tillspetsas och skolgången eller dygnsrytmen bli lidande. Spelande eller surfande ger ett starkt välbehag och därför är det lätt att bli beroende av det.

Tecken på att man spelar för mycket kan vara till exempel att man tappar tidsbegreppet under långa stunder, känner ett behov av att spela allt mer, slutar umgås med vänner och slutar med hobbyer som inte har att med spel att göra, inte längre har tid för familjen eller skolan, får skuldkänslor av spelandet och upptäcker att man ljuger om sitt spelande. Om inte förr är det skäl att reflektera över sitt spelbeteende när man själv känner att man spelar eller surfar för mycket.

Överdrivet surfande på nätet eller spelande kan också vara en metod att fly ifrån sina andra problem. Den unga kanske söker tröst i spelandet och flyr undan en jobbig situation i spelens värld.

Relationerna med familjen och vänner, en trygg näromgivning, hobbyer, stärkandet av de sociala färdigheterna och självkänslan samt information om nackdelarna med spelandet ger den unga skydd mot spelandet. En av de viktigaste skyddande faktorerna är dessutom en balanserad vardag, och det är den vuxnas viktiga uppgift att sätta de gränser som behövs och ge den unga stöd i vardagen.

Föräldrarna och uppfostrarna har till uppgift att sätta tydliga gränser för spelandet. Fastän den unga kanske har ett viktigt och sammanhållet kompisnätverk i spelens värld, behöver varje ung människa också mänskliga kontakter i den riktiga världen. Därför är det bra att stöda och uppmuntra den unga att bilda kompisrelationer. Det är de vuxnas uppgift att skapa trygghet och kontinuitet genom vardagsrutinerna. Den unga kan också själv sörja för balansen i livet.

Det är bra att prata om det egna spelandet och Internetanvändningen med föräldrarna eller andra vuxna.

Det är också viktigt att föräldrarna inte tvekar att föra spelandet på tal med den unga. Även om föräldrarna då och då hamnar i skymundan är det viktigt för den unga att uppleva att föräldrarna trots det finns där som ett stöd. I tonåren ökar betydelsen av vänner och vänförhållandena stärks. Den unga börjar frigöra sig från föräldrarna och ta avstånd från hemmet, samtidigt som han eller hon i allt större utsträckning söker sig till jämnåriga.

Den unga väljer kompisarnas sällskap före föräldrarnas och kan skämmas för sina föräldrar. Förändringen kan ta uttryck i gräl, kritik mot föräldrarna och ifrågasättande av regler och gränser. Det händer lätt att den unga tolkar föräldrarnas budskap fel och är rolös och uppretad. Den unga berättar inte lika mycket om sitt liv för föräldrarna som tidigare. Alla dessa faser kan vara tunga både för den unga och för föräldrarna, men man bör komma ihåg att de är en del av den naturliga utvecklingen under puberteten.

Den unga behöver en grupp och jämnåriga i sin utveckling. Alla grupper bidrar dock inte till en sund utveckling: Därför är det viktigt att den vuxna lär känna den ungas vänner och vid behov vägleder den unga i rätt riktning.

I tonåren övar sig den unga på relationsfärdigheter. När den unga blir kär får inget annat plats i tankarna. Lika stort är känslosvallet om man blir avvisad eller när relationen tar slut. När en relation tar slut får först självanklagelser, en bottenlös sorg och ibland även ilska övertaget.

När dessa avtar följer tillbakadragenhet, hjälplöshet, nedstämdhet och hopplöshet. Det är bra att prata om sina kärleksbekymmer med en jämnårig eller också en vuxen, då är de mycket lättare att bära.

Den vuxna ska ta den ungas kärleksbekymmer på allvar och ge den unga tid att berätta om sina känslor. Det är trösterikt att veta att oberoende av hur stora känslosvallet, sorgen eller besvikelsen än känns, kommer känslan oundvikligen att ge med sig och ingen känsla varar för evigt.

Rusmedel är ämnen som används för deras behagliga eller berusande effekt. Rusmedel kan också användas för att bedöva illamående eller ångest. Alkohol och tobak är de vanligaste rusmedlen bland ungdomar och de är också orsaken till nästan alla missbruksproblem hos unga. Man kan vara beroende av nästan vilka som helst ämnen eller aktiviteter som man använder för att känna snabb tillfredsställelse eller välbehag.

Beroendet begränsar och avgränsar livet eftersom man blir fast och behöver ständigt mer av det som man är beroende av. Rusmedel intresserar och fascinerar unga, då de är förbjudna och en symbol för vuxenlivet samt för den valfrihet som är tillåten för vuxna.

Den unga lever i stunden — man är nyfiken på att testa rusmedel men glömmer bort riskerna i samband med det, eftersom den unga inte har samma färdighet som vuxna att tänka på framtiden och på de följder som testandet kan ha. Därför ska man effektivt och sanningsenligt berätta för de unga om de faror och risker som förknippas till rusmedel.

Ofta är det första rusmedlet som man testar tobak, och den vanliga åldern för att prova på tobaksprodukter är kring 13—15 år. Tobaksprodukter är cigarretter, snus, cigarrer och piptobak. En del ungdomar upplever sin första berusning i högstadieåldern. Den unga kan använda alkohol för att bedöva sorg eller ångest. Alkohol kan skänka en stunds lindring eller glömska, men de olyckor och slagsmål som alkoholanvändningen kan leda till gör att man mår ännu sämre följande dag. Till en början gör alkohol att man slappnar av och hämningarna släpper.

Det är svårare att kontrollera sitt beteende och sina tankar, man känner sig bättre till mods och stämningen höjs. Denna känsla är inte långvarig, eftersom man allteftersom alkoholens påverkan fortsätter börjar sluddra, ragla, kan tappa balansen och förlora lokalsinnet. Alkohol gör den unga värnlös. I berusat tillstånd löper unga en stor risk för olyckor som kan leda till bestående skador eller i värsta fall döden.

Benägenheten att ta risker ökar och det egna beteendet kan bli aggressivare. I berusat tillstånd hamnar man lätt i slagsmål och andra våldsamma situationer och särskilt flickor löper risk att bli utnyttjade eller våldtagna.

Ju tidigare man börjar använda alkohol, desto svårare är det att göra sig fri från den. Dessutom är det större sannolikhet att man i vuxen ålder konsumerar mer alkohol om man börjar prova på alkohol som väldigt ung.

Redan små alkoholmängder är en hälsorisk för barn och unga. Av droger är cannabis den vanligaste drogen som unga provar på. Cannabis kan till en början ha lugnande och avslappnande effekt, men även obehagliga och farliga effekter såsom depression, paranoia, panikattacker och ångest. Använder man cannabis länge blir det svårare att klara sig i skolan, minnet och inlärningen blir lidande och livsmiljön snävare, eftersom man struntar i vännerna och hobbyerna.

Cannabis kan framkalla beroende och när man slutar använda drogen kan abstinenssymtomen vara i flera veckor.

Att testa eller använda droger, såsom läkemedel, amfetamin, ecstasy eller cannabis utgör ett allvarligt hot för den ungas hälsa och utveckling. Betyg som rasar, uppförandestörningar och att bryta mot regler samt oförklarliga frånvaron kan vara orsaker till att misstänka droganvändning. Ofta medför droganvändning också ett ökat behov av pengar och det kan hända att saker eller pengar försvinner hemma.

Humöret svänger från hyperaktivitet till apati, den unga är trött och dygnsrytmen upp och ner. Den unga orkar inte bry sig om sin hygien eller ätandet. Dessutom kan vänkretsen bytas ut och de nya vännerna vara äldre, och den unga tappar intresset för sina hobbyer eller sådant som förr var viktigt för honom eller henne. Om det finns skäl att misstänka att den unga använder droger, är det absolut nödvändigt att ingripa. Missbruksproblem är de vanligaste psykiska problemen hos unga.

Största delen av rusmedelsberoende människor lider av depression eller ångest. Ungdomar som använder mycket alkohol kan även ha uppförandestörningar eller sociala fobier. Depression och uppförandestörningar har också en koppling till rökning bland unga, likaså ätstörningar och problem med självkänslan.

Risken för en psykisk sjukdom ska alltid beaktas när man planerar att ingripa i en ungdoms rusmedelsbruk. I sådana situationer behövs professionell hjälp och intensivt samarbete mellan barnskyddet, missbrukarvården, skolan och föräldrarna.

Man ska ha nolltolerans mot ungdomars rusmedelbruk. Väsentligt för att upptäcka användning av alkohol, tobak och droger hos unga är att man träffar den unga tillräckligt ofta och under tillräckligt långa tider. Om den unga endast kommer hem för att vända är det svårt för föräldrarna att iaktta honom eller henne. Fasta tider då man senast ska komma hem, överenskommelser kring att sova över hos kompisar och samarbete mellan föräldrar är effektiva sätt för att skydda unga mot rusmedel.

Till rusmedelsbruket kan också kopplas social press om vännerna använder droger. Man behöver och ska aldrig ta rusmedel för att andra gör det. Man kan träna med den unga sätt att tacka NEJ till rusmedel. Den ungas hobbyer och vänkrets har stor betydelse för förebyggandet av rusmedelsbruk och man ska aktivt stödja den ungas hobbyer, kreativ verksamhet och hjälpa hela kompisgänget till drogfri samvaro.

När man stöder den ungas självkänsla, får den unga samtidigt mod att säga sin åsikt även i gruppen. Man ska inte tveka att säga nej till rusmedel: Man kan alltid tacka nej till rusmedel och nykterhet är inget att skämmas för, eftersom det visar att man har mod att göra sina egna val. Det är viktigt att tillsammans med den unga fundera på vad som ligger bakom rusmedelsbruket. Är det något känslomässigt, till exempel ensamhet, ångest eller sorg? Den unga behöver inte fundera på allt detta på egen hand.

Det lönar sig alltid att söka stöd och hjälp. Rädslan är en livsviktig del av livet. Rädslan ger en signal om att man ska se upp eller att något hotar en. Rädslan försätter kroppen i ett varningstillstånd och ger kraft, vaksamhet och snabbhet att kämpa eller fly från en livshotande situation. Vanligtvis går rädslan över när hotet försvinner. Ibland kan rädslan riktas mot något som inte utgör ett direkt hot. Då är det fråga om en fobi. Rädslan riktas mot ett visst objekt, till exempel höga platser eller instängda utrymmen, mörker, åska eller storm, vatten, att flyga, att se blod eller nålar, sociala situationer eller djur, såsom spindlar, ormar, hundar eller fåglar.

Människan förstår att det hon är rädd för inte är farligt i sig, men kan ändå inte kontrollera sin rädsla. Rädslan följs av en ångestreaktion som kan gå över i en panikattack. Rädslan gör livet besvärligt, eftersom man på grund av rädslan lätt undviker de ångestframkallade situationerna eller tvingar sig själv att stå ut med dem. En rädsla för ett specifikt objekt kan börja redan i barndomen och oftast blir rädslan lindrigare när man växer upp. Om rädslan har börjat senare i livet måste den behandlas för att inte bli utdragen.

Hos unga kan till exempel känslan av otrygghet om den unga har sett en skrämmande film orsaka tillfälliga rädslor. Man kan öva sig på att bemöta situationer som man är rädd för och få mod inför dem på så sätt att man bemöter situationen med en bekant och trygg person. Denna person kan vara en vän eller en vuxen som man har berättat om sin rädsla för.

Genom att tillsammans med en annan person öva sig på att bemöta sin rädsla, kan rädslan så småningom bli lindrigare och försvinna.

Det lönar sig att prata om sin rädsla, eftersom redan ett samtal kan göra att man börjar må bättre. Rädslor är vanligare än man tror. Man behöver inte skämmas för sina rädslor, utan tvärtom är det bra att prata om dem med en vän eller en vuxen.

Det är normalt att samtidigt ha till och med flera rädslor. Det viktiga är att man berättar om dem för någon och vid behov söker utomstående hjälp, så rädslorna inte kontrollerar och begränsar livet. Med självdestruktivitet avses ett beteende som inbegriper självskadebeteende eller att man tar livsfarliga risker. Beteendet kan vara direkt eller indirekt.

Vid indirekt självdestruktivt beteende kan personen ta livsfarliga risker dock utan att medvetet vilja skada sig eller dö. Indirekt självdestruktivitet kan yppa sig till exempel som risktagande i trafiken, överkonsumtion av rusmedel, försummelse av fysiska sjukdomar eller orimligt belastande av den egna hälsan.

Hos flickor kan också promiskuöst sexuellt beteende betraktas som självdestruktivt. Direkt självdestruktivitet kan visa sig som självmordstankar, att man pratar om självmord, försöker begå självmord eller begår självmord.

Unga funderar mycket på livet och döden. Ibland har man stunder i livet då det känns att livet inte är värt att levas. Självdestruktivt beteende är ofta ett symtom på en psykisk störning.

Det finns inga enskilda faktorer utan situationen är summan av flera svårigheter. Avsikten med de självdestruktiva tankarna hos unga är sällan att dö, utan i stället att bli kvitt en tillvaro som känns olidlig. Den unga upplever situationen som en återvändsgränd.

Den unga önskar att den svåra situationen eller sinnesstämningen ska bli lättare. Ibland ger man utlopp för illamåendet genom att skada sig själv, till exempel genom att skära sig. Självskadebeteende kan börja halvt av misstag, först testar man gränserna och sedan blir det för svårt att kontrollera beteendet eller sluta med det. Om du eller en vän skär sig själv, dröj inte med att söka hjälp.

Ett självmordsförsök är alltid ett rop på hjälp. Största delen av ungdomars självmordsförsök är impulsiva och en stor del av dem görs i berusat tillstånd. Diffusa och även lindriga självmordsförsök är alltid allvarliga tecken på att den unga inte har haft kontroll över sina impulser. Därför borde man alltid få den unga att stanna upp och fundera på allvaret i sådana gärningar i stället för att neka eller vifta bort incidenten.

Om en ung berättar om sina självdestruktiva tankar för en vän och han eller hon blir oroad över det som den unga har sagt, måste vännen alltid berätta om sin oro för en vuxen. Ungdomar ska inte behöva ta ansvar för en så allvarlig situation hos en jämnåring.

Även om man kanske upplever att man sviker sin väns förtroende när man berättar för en vuxen, måste man alltid göra det oavsett hurdan situationen är. Tveka inte att ta kontakt med en vuxen person, en bekant eller en utomstående krisarbetare.

Nervositet, ångest och fjärilar i magen är naturliga förnimmelser i sociala sammanhang. Ibland kan man ha nytta av att vara nervös till exempel spändhet inför ett uppträdande kan göra att man presterar bättre. Nervositeten får dock inte vara en central del av livet.

Kraftig nervositet och ångest kan göra livet avsevärt svårare, begränsa relationer till andra människor och försvåra studierna eller arbetet. Social fobi hör till de vanligaste ångestsyndromen.

Situationer där man tvingas möta främmande människor eller blir utsatt för kritik väcker stark rädsla. Sådana situationer kan vara när man ska presentera sig för nya människor, när andra retas med en eller kritiserar en, när man ska prata i telefon med en främmande människa, uppträda offentligt eller använda allmänna toaletter.

I dessa situationer är den unga orolig för att ångestsymtomen, såsom rodnad, darrande händer eller svettningar syns utanpå eller för att göra bort sig.

Den sociala fobin stör skolgången när till exempel de gemensamma måltiderna, grupparbeten och föredrag känns obehagliga. Om en vuxen upptäcker den ungas ångest eller om den unga uteblir från skolan, ska den vuxna omedelbart ingripa i situationen. Med stöd av den vuxna stöd kan de ångestframkallande situationerna ändras med hjälp av praktiska arrangemang så att de blir mindre jobbiga för den unga. Social fobi är inte bara blyghet eller ett karaktärsdrag, men överdriven blyghet under tonåren kan höra till utvecklingsskedet och vara ett övergående fenomen.

Det är ändå viktigt att i tid berätta om sin ångest för en vuxen. Det finns ingen orsak att skämmas för det man känner, det är vanligare än man tror. Det lönar sig att söka hjälp, eftersom sociala fobier kan behandlas på många olika sätt. Med hjälp av behandlingen kan man få ett nytt, ångestfritt liv. Sömnlöshet är den vanligaste sömnstörningen.

Sömnlöshet innebär att man inte kan sova, har svårt att somna eller vaknar mitt i sömnen. En ung som lider av sömnlöshet återhämtar sig inte genom sömnen, utan lider av trötthet.

Tillfällig sömnlöshet kan bero på livsstilen, till exempel på stress eller en oregelbunden sömnrytm eller också på att man oroar sig för något i livet. Alkohol och koffeinhaltiga drycker som till exempel de bland unga populära energidryckerna har också betydande inverkan på sömnlöshet.

Om sömnlösheten pågår länge är det viktigt att utreda om sömnproblemen beror på till exempel depression. Om den unga har svårt att stiga upp på morgnarna, om han eller hon har mycket frånvaro eller om skolprestationerna försämras avsevärt, kan problemen tyda på att den unga inte mår bra.

Man kan fundera på orsakerna till tröttheten tillsammans med den unga. Sover den unga tillräckligt? Om man hinner sova tillräckligt under natten, vaknar man utvilad och är energisk under dagen. Har den unga tid för att träffa sina vänner och gå igenom dagens händelser? Har den unga bekymmer eller sorger som tär på krafterna och tröttar ut honom eller henne? Också om kalendern är full med hobbyer och hemmet bara är en plats där man byter om, riskerar den unga att drabbas av utmattning.

Har den unga tid för att vila upp sig och koppla av? Den vuxna ska också ordna tillräckligt med tid då man inte har bråttom någonstans och kan prata med den unga om känslor, tankar och olika händelser under dagen.

Genom att se till att det finns en god balans i vardagen blir livet lugnare. Då ger sig tröttheten och man har också mer energi för allt det roliga i livet. Det finns skäl att oroa sig för den unga om han eller hon drar sig undan i skolan och har koncentrationssvårigheter som stör skolarbetet, om den unga inte längre är glad, om han eller hon struntar i sina hobbyer och vänner, eller har insomnings- eller sömnproblem eller aptitförändringar.

Då är det bra att prata med den unga för att ta reda på om den unga är nedstämd eller deprimerad, eller om det till exempel har skett förändringar i hemmet som gör att den unga har det jobbigt. Om man känner oro ska man se till att den unga får det stöd och den hjälp som hon behöver. En vuxen människa som genuint bryr sig om den unga är en betydelsefull och viktig faktor för den ungas tillfrisknande.

Många anser att ett omsorgsfullt, noggrant och prydligt beteende är bra egenskaper hos en människa. Hos vissa människor blir dock kontrollen, punktligheten och strävandet efter perfektion ett närmast rituellt beteende. Rutinerna kan ta flera timmar om dagen och de ständigt myllrande orostankarna, föreställningarna och impulserna kan skapa ångest.

Då kan det vara fråga om tvångssyndrom, d. Den som lider av tvångssyndrom vet att tankarna är irrationella men kan ändå inte avstyra dem eller stå emot dem. Syndromet visar sig som tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar är återkommande och obehagliga eller ångestframkallande tankar eller föreställningar. Hos unga hör tvångstankarna oftast samman med infektioner eller smutsighet eller ett behov av symmetri eller exakthet. Man kan vara rädd för att tappa självbehärskningen eller för att skada.

Andra till exempel med kniv eller genom strypning. Rädslan kan också riktas mot sexualiteten, till exempel homosexualitet eller perversioner, eller också kan man vara rädd för att tappa sin sexuella självbehärskning, vilket ofta medför skam och skuldkänslor. Tvångstankarna kan anknyta till olika kroppsliga funktioner, till exempel ljud från magen, eller vissa drag i den egna kroppen. Tvångshandlingar är reaktioner på tvångstankarna: Hos unga kan tvångshandlingarna vara överdrivet eller ständigt upprepande av renlighetsåtgärder, till exempel att tvätta händerna eller ansiktet, eller duscha onödigt ofta.

Det är också vanligt att man upprepar något om och om igen, till exempel kontrollerar låset, spisen eller kaffekokaren. Också upprepningar, till exempel lycko- och otursnummer, färger eller vidskepliga rädslor liksom också att ordna och räkna föremål är vanligt.

Tvångssyndromet tär på krafterna och är tidsödande, och påverkar både den unga själv och hans eller hennes familj.

Tvångssyndromen kan försvåra relationer och ge upphov till rädslor, lidande, undvikande och skam. Den unga behöver en vuxen som ingriper och försäkrar att allt är väl. Den unga kan ställa mycket höga krav på sig själv samtidigt som han eller hon är osäker. Genom att stödja självkänslan, stärka sina emotionella färdigheter och vara med vännerna samt genom att locka fram kreativiteten till exempel genom handarbeten, snickrande, musik eller matlagning stärker den unga.

Då har den unga också mindre tid och energi för att iaktta sig själv. Uppmuntran av vuxna, att namnge goda egenskaper och ge positiv respons har stor betydelse för den ungas utveckling och gör samtidigt också att själviakttagelsen minskar. Lindriga tvångssyndrom är vanliga i tonåren men det är ändå viktigt att prata om dem med en vuxen. Vid behov ska man tillsammans med den unga söka lämpligt stöd och vård.

Tvångssyndrom är inte en bestående egenskap utan en funktionell störning som kan behandlas. Med vård säkerställer man att den unga har möjligheter att skapa bra relationer, sköta skolarbetet framgångsrikt och hitta sin egen väg till vuxenlivet". Den unga behöver aggressiva känslor för att bli självständig. Den unga testar gränserna, är full av energi och skrytsamhet men saknar samtidigt klokheten för självförsvar.

Den unga utmanar de vuxna i sin närhet, andra kraftigare och med skrik och bråk och andra på lugnare sätt. Den unga försöker överföra sina känslor på andra. Till ungdomen hör nya, skrämmande, frustrerande och även smärtsamma känslor som är lättare att uthärda om man ser att andra känner likadant.

Den vuxnas uppgift är att behålla lugnet och stå ut med situationen och samtidigt styra den unga att agera på ett sådant sätt att han eller hon inte skadar sig själv eller andra i processen som leder till självständighet. Med aggression avses kraftig energi, den är en drivkraft och vilja som man måste lära sig att hantera på ett konstruktivt sätt. Aggression ger handlingskraft när något måste göras. Den åstadkommer känslan av att vilja attackera och försvara sig själv.

Aggression väcks i situationer där något sårar, irriterar, när man är rädd för att förlora något, blir besviken, känner skam eller när något hotar, när man befinner sig i en återvändsgränd och inte vet vad man ska göra.

Man kan inte förbjuda känslorna eller kräva att de försvinner, men man kan bearbeta dem genom att varsebli känslorna, ta reda på orsakerna och lösa konflikterna när känslosvallet lagt sig.

Aggression är inte samma sak som aggressivitet. Känslor är känslor och gärningar gärningar. Det är fråga om våld om vreden eller ilskan vänds mot en själv eller andra och blir gärningar som skadar andra.

Våld är allt som man gör med avsikt att skada eller som den utsatta upplever som sådant. Våld kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller förekomma i samband med sociala situationer. Det är alltid fel att skada en annan människa, oavsett om det sker verbalt eller genom handling.

Därför måste man lära sig att avreagera sina känslor på andra sätt än genom våld. När man har avreagerat sina känslor ska man släppa dem. Obearbetade känslor kan ligga och gnaga och orsaka depression, ångest eller till och med fysiska sjukdomar och smärtor i ett senare skede.

Känslorna är naturliga och man behöver inte göra sig kvitt dem eller lösa dem — det väsentliga är hur man reagerar på starka känslor. Att känna ilska och bli arg är också tillåtet, det är inte våld. Man måste lära sig att skilja mellan att tänka saker och göra saker. Att skada en annan människa fysiskt eller psykiskt är inte tillåtet. Att känna ilska berättigar eller tvingar inte till våldsamt beteende. Inte ens vrede som känslan för rättvisa ger upphov till ger en rätt att bete sig våldsamt mot en annan människa.

En människa kan själv välja hur hon agerar, oavsett hur upprörd hon är. Återkommande och aggressivt beteende hos en ung kan ha sin grund i en uppförandestörning. Typiskt beteende vid en uppförandestörning är aggressivt beteende, avsiktlig vandalism mot andra människors egendom, oärlighet och regelbrott.

Aggressivt beteende yppar sig som upprepade hot mot eller avskräckande av andra, att man inleder slagsmål, elakhet, mobbning i skolan, användning av olika vapen såsom stenar, slagträn eller klubbor och knivar, grymt beteende mot människor och djur, stölder eller tvingande till sexuellt beteende. Om det är fråga om en uppförandestörning måste den unga få vederbörlig vård.

Våld ska inte accepteras. Det är viktigt att prata om sina ångestkänslor med en närstående person, trots att det kan kännas svårt att ta upp ämnet eller söka hjälp. Det är alltid värt att söka hjälp, ingen behöver orka ensam. Ångest är en mänsklig känsla som hör till livet och vars uppgift är att varna för hotfulla situationer. Ångest signalerar om ett behov av att stanna upp eller lugna ner sig.

Vi har alla då och då bekymmer, skrämmande och ångestladdade stunder, tankar och upplevelser i livet. Mycket arbete och stress, något som man känner oro inför såsom ett läkarbesök, något som man spänner sig inför såsom ett uppträdande, eller en förändring i livet som att ett parförhållande tar slut, man inleder studier eller flyttar kan väcka ångest eller till och med rädsla.

När man är ung kan jämnåriga eller att ständigt vara utsatt för bedömning vara en källa till ångest. Ungdomar är nämligen mottagliga för socialt tryck och benägna att iaktta sig själv. Den unga kan känna att han eller hon är sämre än de andra eller på något sätt annorlunda. Också den ökande självständigheten och separationen från föräldrarna kan skapa ångest, och tanken om att föra ett självständigt liv kan väcka oro för hur man klarar sig i framtiden.

Sådana tidvis förekommande ångest- eller oroskänslor är normala när man är ung. Det är alltid viktigt att prata om sina känslor med en närstående vuxen, eftersom redan ett samtal kan göra att man börjar må bättre.

Ångest som börjar utan orsak och är kraftig, okontrollerbar och diffus är emellertid en annan sak. Sådan ångest kan förekomma sporadiskt och i form av attacker eller också kan den vara ständig. Man kan känna sig konstant orolig och nervös, uppretad, rolös eller ängslig. Olika bekymmer dyker ständigt upp i tankarna. Ångesten kan kännas fysiskt i form av huvudvärk, svettningar, hjärtklappning, bröst- och magsmärtor eller muskelspändhet.

Vid långvarig ångest kan känslorna vara både mentalt och fysiskt uppslitande, störa vardagslivet och försämra funktionsförmågan. Om en vuxen oroar sig för ångesten hos den unga, bör han eller hon vara speciellt lyhörd för de budskap som han eller hon får av den unga. Om den unga vill ha tid på tumanhand eller dröjer kvar i klassrummet efter lektionen, kan han eller hon behöva tid med en vuxen. Den vuxna behöver inte rädas att ta upp ämnet och ska vid behov se till att den unga får hjälp.

Välj problemets eller symtomets svårighetsgrad från den vidstående menyn eller från nedanstående trappor. En svår upplevelse som den unga råkat ur för till exempel att han eller hon sett något skrämmande påverkar tidvis den ungas liv till exempel lindrig ångest kring saken.

Detta medför sällan en försämring av den ungas funktionsförmåga, utan innebär i första hand att livskvaliteten är stundvis sämre. Den unga klarar av studierna, skolan, jobbet, relationerna och sina åtaganden utan större ansträngningar.

En svår upplevelse som den unga råkat ur för till exempel någon skrämmande upplevelse påverkar tidvis den ungas liv till exempel lindrig ångest i relation till upplevelsen. En svår upplevelse som den unga råkat ur för till exempel att ha blivit utsatt för våld eller inblandning i en olycka påverkar återkommande den ungas liv till exempel ångest i relation till upplevelsen. Försämringen av funktionsförmågan är periodisk och den unga klarar fortfarande av att sköta sina vanliga relationer, skolan, jobbet och vardagslivet, men detta kräver större ansträngningar än normalt.

Den unga har eventuellt svårigheter att ta sig an mer klart mer krävande projekt eller projekt som kräver kreativitet. Den unga alternativt hans eller hennes vårdnadshavare bör diskutera situationen med en yrkesutbildad person. Vi rekommenderar att den yrkesutbildade personen kontaktar en konsulterande enhet inom den specialiserade sjukvården. En svår upplevelse som den unga råkat ur för till exempel att ha blivit utsatt för våld eller inblandning i en olycka påverkar konstant den ungas liv.

Symtomen, till exempel ångest eller sömnstörningar, är ständigt närvarande. Den ungas förmåga att klara av sitt jobb eller sina studier är klart hotad. Den unga klarar av sina vardagssysslor, men när det kommer till mer krävande aktiviteter tryter koncentrationsförmågan eller orken. Vi rekommenderar att den unga och hans eller hennes familj diskuterar situationen med en läkare, som vid behov skriver remiss eller på annat sätt hänvisar till ungdomspsykiatrisk bedömning.

Remiss till ungdomspsykiatrisk bedömning. Den unga har nyligen genomlevt en svår traumatisk upplevelse till exempel att en närstående person gått bort eller inblandning i en olycka. Den ungas funktionsförmåga har tillfälligt kollapsat på grund av händelsen. Den unga kan ha stor ångest och uppleva att han eller hon inte klarar av situationen.

Den unga klarar inte av sina vardagsåtaganden, skolan, studierna eller jobbet. Den unga kan uppleva en tidvis försämring av verklighetsuppfattningen. Den unga och hans eller hennes familj ska utan dröjsmål diskutera situationen med en läkare eller en krisarbetare. Den unga har nyligen genomlevt en mycket svår traumatisk upplevelse till exempel att en närstående person oväntat gått bort eller att ha blivit utsatt för våld.

Den ungas funktionsförmåga har kollapsat helt på grund av händelsen. Den unga kan ha stor ångest eller vara förvirrad. Den unga kan uppleva en försämring av verklighetsuppfattningen. Den unga hänvisas omedelbart till jourmottagningen på närmaste sjukhus, alternativt kontaktas nödcentralen Den unga har haft funderingar kring någon sexuellt färgad kommentar eller antydning som riktats mot honom eller henne.

Detta har dock inte på något sätt påverkat den ungas funktionsförmåga, skolgång eller relationer. Den unga har blivit utsatt för sexuellt färgade kommentarer eller antydningar, men detta har påverkat den ungas funktionsförmåga, skolgång eller relationer endast tillfälligt.

Den unga har en eller flera gånger blivit utsatt för sexuellt färgade kommentarer eller antydningar. Detta har i någon grad påverkat den ungas funktionsförmåga, skolgång eller relationer.

Den unga kan ibland uppleva en otrygghet vad gäller hans eller hennes integritet. Den unga har blivit utsatt för en eller fler allvarliga sexuellt färgade kommentarer eller antydningar. Eventuellt har även den ungas kroppsliga integritet kränkts. Den unga har erbjudits pengar, saker eller rusmedel som ersättning för sex. Dessa kränkningar har klart påverkat den ungas funktionsförmåga, skolgång eller relationer.

Den unga känner sig otrygg och att hans eller hennes integritet hotats. Den unga har blivit tvingad till att titta eller lyssna på sexuella aktiviteter. Den unga är mycket otrygg och upplever att integriteten allvarligt hotats.

Den unga och hans eller hennes familj ska utan dröjsmål diskutera situationen med polisen eller en socialarbetare inom barnskyddet. Den unga ska omedelbart hänvisas till den närmaste sjukhusjour, där man också kopplar in polisen och barnskyddet.

Hot om våld förekommer mycket sällan och de har ett samband med en ångestfylld livssituation eller till exempel med att någon annan beter sig provocerande. Hot om våld förekommer tidvis och kan dyka upp utan att det finns en särskild, ångestfylld livssituation eller provokationer utifrån.

Vi rekommenderar att den yrkesutbildade personen kontaktar en konsulterande enhet inom socialarbetet eller den specialiserade sjukvården. Den unga hotar ofta med våld, både tänker på och pratar ofta om våldshandlingar. Vuxna omkring den unga har varit tvungna att ingripa i och utreda situationen även med utomstående personer. När hoten förverkligas vållas våldsoffret synliga fysiska skador som kräver vård.

Vi rekommenderar att den unga och hans eller hennes familj diskuterar situationen med en socialarbetare inom barnskyddet eller med en läkare, som vid behov skriver remiss eller på annat sätt hänvisar till ungdomspsykiatrisk bedömning. Den unga hotar ofta med våld, både tänker på och pratar ständigt om våldshandlingar. När hoten förverkligas vållas våldsoffret eller människor i den ungas omgivning allvarliga och synliga fysiska skador som kräver vård och kan leda till bestående handikapp eller till och med vara dödliga.

Den unga och hans eller hennes familj ska utan dröjsmål diskutera situationen med en socialarbetare inom barnskyddet eller med en läkare. Kriterierna för socialarbetets intensiva stödåtgärder eller remiss till den specialiserade sjukvården uppfylls. Den unga har tydligt hotat med en allvarlig våldsam handling gentemot en person eller gemenskap till exempel brott mot liv.

När hotet förverkligas orsakar det allvarliga fysiska skador som kräver vård, bestående handikapp eller till och med död för någon person eller en gemenskap till exempel skola eller läroanstalt. Den unga kan ha berättat om saken för en annan person eller lämnat ett meddelande eller ett videoklipp till exempel på något socialt media till exempel YouTube eller Facebook.

Den unga har i meddelandet eller videoklippet eventuellt lämnat information om eller beskrivit objektet för våldet eller tidpunkten för våldsdådet.

Den unga har ibland besvär, men detta har ett samband med en ångestfylld livssituation till exempel tillfälligt magont före en tenta , och påverkar knappast den ungas funktionsförmåga eller förmåga att klara av sina åtaganden. Den unga har tidvis fysiska känningar eller en oro som är kopplade till dessa till exempel en orealistisk misstanke om en allvarlig sjukdom på grund av återkommande magont men detta medför sällan en försämring av funktionsförmågan, utan innebär i första hand att livskvaliteten tidvis är sämre.

Symtomen påverkar den ungas normala aktivitetsnivå, men den unga klarar av studierna, jobbet och vardagslivet utan större ansträngningar. Den unga har någon oförklarlig fysisk känning som påverkar livskvaliteten negativt, men försämringen av funktionsförmågan är så pass lindrig att den unga klarar av att sköta sina vanliga åtaganden inom studier, jobb och vardagsliv.

Detta kräver dock större ansträngningar än normalt. Den unga har svårigheter att ta sig an mera krävande projekt eller projekt som kräver kreativitet.

Den ungas förmåga att klara av sitt jobb eller sina studier är hotad. Den unga har ofta återkommande fysiska känningar eller en oro som hör samman med dessa. Den unga klarar med möda av sina vardagssysslor, men när det kommer till mer krävande aktiviteter tryter koncentrationsförmågan. Den unga har någon oförklarlig fysisk känning eller oro som försämrar den ungas funktionsförmåga så pass att han eller hon inte klarar av sina vardagssysslor eller att hand om sig själv där hemma.

De fysiska känningarna är så intensiva att den unga kan uppleva en tidvis försämring av verklighetsuppfattningen och är fast i symtomen. Den unga och hans eller hennes familj ska utan dröjsmål diskutera situationen med en läkare.

Kriterierna för remiss till den specialiserade sjukvården uppfylls. När situationen är allvarlig och kräver en akut bedömning har den ungas funktionsförmåga kollapsat helt på grund av oförklarliga fysiska besvär eller känningar till exempel kontinuerliga hjärtkänningar och andnöd på grund av paniksyndrom. Den unga klarar inte av sina vardagssysslor, av att ta hand om sig själv där hemma eller av att gå i skola. De fysiska känningarna är så intensiva att den unga kan uppleva en allvarlig försämring av verklighetsuppfattningen.

Den unga upplever tidvis stunder av orkeslöshet, men detta har ett samband med den ångestfyllda livssituationen och påverkar sällan den ungas relationer, hobbyer, funktionsförmåga och förmåga att klara av sina vardagsåtaganden. Det kan till exempel handla om en kortvarig utmattningskänsla. Den unga drabbas tidvis av nedstämdhet, men detta orsakar inte en långvarig försämring av funktionsförmågan, utan innebär snarare en tillfällig försämring av livskvaliteten.

Den normala funktionsförmågan är inte som den ska, men den unga klarar av studier, jobb, hobbyer och vardagsliv utan större ansträngningar. Den ungas sinnesstämning pendlar upp och ner i relativt lindrig grad, men oftast är den unga själv den enda som märker av detta.

Känslorna av nedstämdhet och orkeslöshet påverkar livskvaliteten negativt. Försämringen av funktionsförmågan är så pass lindrig att den unga klarar av sina vanliga åtaganden inom studier, jobb och vardagsliv, men detta kräver större ansträngningar än normalt.

Den unga har svårigheter att ta sig an klart mer krävande projekt eller projekt som kräver kreativitet. Den unga klarar med möda av sina vardagssysslor och sina uppgifter, men när det kommer till mer krävande aktiviteter tryter orken. Den unga tenderar att dra sig ur sociala kontakter med sina jämnåriga och har tappat en del av intresset för sådant som tidigare gav honom eller henne tillfredsställelse.

Den ungas aptit och vila har förändrats. Även omgivningen kan lätt se den långvariga nedstämdheten flera dagar eller veckor. Vid en allvarlig störning är den unga påfallande plågad och orolig och hans eller hennes kroppsrörelser är långsamma. En klart försämrad självkänsla och känslor av värdelöshet och skuld är vanliga. I särskilt allvarliga fall upplever den unga att han eller hon befinner sig i en återvändsgränd, upplever hopplöshet och har självmordstankar. Situationen är mycket allvarlig och kräver akut hjälp när den unga har drabbats av en kraftig hopplöshet som medför att han eller hon till exempel vill skada andra människor eller sig själv, eller till och med ta livet av andra eller sig själv.

Den ungas funktionsförmåga kan ha varit fullständigt kollapsad under en lång tid. Den unga har till exempel inte på flera veckor klarat av att ta sig upp ur sängen eller att ta hand om sig själv. Den unga kan ha overkliga upplevelser, såsom hallucinationer eller höra röster. När sinnesstämningen är förhöjd kan den unga utan att förstå konsekvenserna fatta beslut som orsakar stor skada för hans eller hennes framtid.

Den unga är så förvirrad att han eller hon inte klarar av sitt jobb eller sina studier. Den unga kan isolera sig från sociala kontakter. På grund av förvirringen är den ungas verklighetsuppfattning klart försämrad.

Den unga kan nästan inte kontrollera sitt förhållande till overklighetskänslorna eller sitt beteende eller bedöma sin situation. Den unga är påtagligt frånvarande, virrig och verkar konstig. Den unga kan också bete sig aggressivt eller självdestruktivt.

Den unga kan också ha intagit stora mängder alkohol, läkemedel eller någon drog. Den ungas närmaste krets är allvarligt oroad för den unga.

Den unga ska omedelbart hänvisas till den närmaste sjukhusjouren eller också ska du kontakta nödcentralen på Enskilda häftiga handlingar som förekommer mer sällan och främst i samband med exceptionella livssituationer.

Den unga är benägen att ibland handla hetsigt och på ett sätt som orsakar svårigheter, men hans eller hennes beteende orsakar inte särskilt stor skada för relationer eller på andra områden i livet. Någon i den ungas närmaste krets har fäst uppmärksamhet vid detta. Den ungas benägenhet att agera hetsigt stör det dagliga livet, hotar relationerna och studierna eller arbetslivet. Den unga beter sig ständigt hetsigt, vilket stör det dagliga livet, hotar relationerna och studierna eller arbetslivet.

Vi rekommenderar att den unga och hans eller hennes familj diskuterar situationen med en läkare, som vid behov skriver remiss eller  på annat sätt hänvisar till ungdomspsykiatrisk bedömning. Remiss till ungdompsykiatrisk bedömning. Den unga beter sig ständigt hetsigt, vilket i hög grad stör det dagliga livet, hotar relationerna och studierna eller arbetslivet.

Den ungas beteende är så pass hetsigt och oöverlagt att risken för att han eller hon skadar sig själv eller någon annan är ständigt närvarande. Situationen har akut förvärrats. Den unga har tidvis humörsvängningar till exempel normal känslomässig ombytlighet som hör till ungdomsåren men dessa påverkar sällan den ungas relationer, hobbyer, funktionsförmåga och förmåga att klara av sina vardagsåtaganden. Den ungas sinnesstämning pendlar tidvis upp och ner i lindrig grad, men detta orsakar inte en långvarig försämring av funktionsförmågan men livskvaliteten är tidvis sämre.

Den unga klarar med möda av sina vardagssysslor och uppgifter, men när det kommer till mer krävande aktiviteter tryter koncentrationsförmågan, energin eller motivationen. Den unga tenderar att dra sig ur sociala kontakter med sina jämnåriga.

Även omgivningen kan lätt märka den långvariga nedstämdheten eller upprymdheten flera dagar eller veckor. Vid en allvarlig störning är den unga påfallande plågad och orolig. Den ungas sinnesstämning är exceptionellt förhöjd eller också förekommer benägenhet att fatta oöverlagda och ofördelaktiga livsavgörande beslut. Situationen är mycket allvarlig och kräver akuta åtgärder när den unga har drabbats av en så kraftig hopplöshet att han eller hon till exempel vill skada andra människor eller sig själv, eller till och med ta livet av andra eller sig själv.

Den unga klarar oftast av att lämna hemmet då detta behövs. Den unga isolerar sig tidvis, vilket i någon mån påverkar den ungas hantering av sina vanliga åtaganden i skolan, inom studierna eller på jobbet.

Den unga kan vid behov träffa vänner eller idka hobbyer utanför hemmet. Tidvis kan den unga ha svårigheter med att ta hand om sig själv och med att hålla dygnsrytmen regelbunden. Han eller hon kan också ha lindriga psykiska symtom såsom ångest eller tvångsbeteenden t. Den unga klarar sällan av att lämna hemmet.

Den unga klarar inte av sina åtaganden i skolan, inom studierna eller på jobbet på ett normalt sätt. Den unga träffar vänner eller idkar hobbyer utanför hemmet ytterst sällan.

Den unga kan även ha svårigheter med att ta hand om sig själv och med att hålla dygnsrytmen regelbunden.

Han eller hon kan också ha psykiska symtom såsom ångest eller tvångsbeteenden t. Om situationen fortgår riskeras den ungas utveckling och hälsa. Den unga lämnar praktiskt taget aldrig hemmet. Den unga klarar inte av sina åtaganden i skolan, inom studierna eller på jobbet. Den unga träffar inte vänner eller idkar hobbyer utanför hemmet.

Den unga kan även ha stora svårigheter med att ta hand om sig själv och det är omöjligt att hålla dygnsrytmen regelbunden.

Han eller hon kan också ha allvarliga psykiska symtom såsom ångest eller tvångsbeteenden t. Om situationen fortgår riskeras den ungas utveckling och hälsa allvarligt. Den ungas situation måste anmälas till barnskyddet. Den unga har helt isolerat sig i hemmet. Han eller hon kan också ha allvarliga psykiska symtom såsom ångest eller rubbningar i verklighetsuppfattningen.

Situationen har förvärrats akut eller också har den varat flera veckor och den ser inte ut att bli bättre med hjälp av de medel som man förfogar över tillsammans med den unga.

Den ungas situation måste omedelbart diskuteras med barnskyddet. Den unga har tidvis svårt att koncentrera sig eller att hålla tankarna i styr, men symtomen har ett samband med den aktuella ångestfyllda livssituationen eller till exempel med ett tillfälligt sömnproblem. Symtomen påverkar inte den ungas aktivitetsnivå eller förmåga att klara av sina åtaganden. Koncentrationssvårigheterna och symtomen i samband med detta, såsom återkommande förseningar eller borttappade ägodelar, förekommer tidvis och även den unga själv har fäst uppmärksamhet vid detta.

Symtomen medför sällan en försämring av den ungas funktionsförmåga, utan innebär i första hand att livskvaliteten tidvis är  sämre. Också någon i den ungas närmaste krets har eventuellt lagt märke till detta. Symtomen påverkar den ungas normala aktivitetsnivå, men den unga klarar av sina studier och vardagslivet utan större ansträngningar. Den unga har regelbundet koncentrations- och uppmärksamhetsproblem som kan ta sig uttryck som att tankarna irrar eller som svårigheter att invänta sin tur och ge andra arbetsro.

Dessa symtom påverkar den ungas livskvalitet negativt, men försämringen av funktionsförmågan är så pass lindrig att den unga klarar av att sköta sina vanliga åtaganden inom studier och i vardagslivet. Någon i den ungas närmaste krets har märkt detta. Symtomen kan även omfatta fysisk rastlöshet. Den unga har konstant koncentrations- och uppmärksamhetsproblem och utan professionell hjälp är den ungas förmåga att klara av sitt jobb eller sina studier hotad.

Den unga klarar med möda av sina vardagssysslor, men när det kommer till mer krävande aktiviteter tryter koncentrationsförmågan eller motivationen. Utåt sett verkar den unga ständigt vara fysiskt rastlös. På grund av koncentrations- och uppmärksamhetsproblemen är den ungas funktionsförmåga så pass nedsatt att han eller hon inte klarar av sina vardagssysslor, skolan eller jobbet på egen hand.

Den unga är ständigt rastlös och behöver intensiv professionell hjälp. Den unga har tidvis förekommande svårigheter att kontrollera sitt ätande i exceptionella livssituationer, men går trots detta inte anmärkningsvärt mycket ned i vikt.

Den unga gör tidvis bantningsförsök som medför ångest och har benägenhet att hetsäta på grund av hungern som uppstår när han eller hon inte äter. Tankarna kring mat och ätande upptar mer tid är vad som är normalt. Den unga hetsäter och kräks ibland eller också försöker han eller hon hålla sin vikt på en osunt låg nivå.

Någon i den ungas närmaste krets har fäst uppmärksamhet vid detta och allvarliga diskussioner har förts kring saken. Den unga försöker hålla sin vikt på en osunt låg nivå, varvid menstruationen hos flickor blivit oregelbunden eller uteblivit helt. Bland annat förekommer orkeslöshet och den unga isolerar sig från sociala situationer. Koncentrationsförmågan har försämrats och skolarbetet känns tungt.

Motionen verkar vara påtvingad och motivet är att bränna kalorier. Den unga kan vägra att delta i gemensamma måltider. Den unga är selektiv när det gäller mat.

Kristina Bella suce son mec dans la v Today. Ass Traffic Kristina Bella gets a mas Today. Nude web cam, chat live room. Amateur girls having live sex on webcams. Treffit, treffit on suosittu, uusi suomalainen treffi ja deitti palsta. User Name, Remember Me? Miksi et rekisteröityisi foorumiin?

Tule mukaan kirjoittamaan ja osallistu! Suomi Porno Tube Suomi. Eroottisia nais hieroja kontiolahti myydään domino ratsastushousut porno isot munat suomi video nuori mies panee naista tarinat lyrics girls hentai vedio sexyuoporn mp4. Naapurin puutteessa minegräft videlt anal sex tosi karvaiseen pilluun spermat sisälle video valkoinen mies ilmaisia hd porno takaapäin sexipornoa.

Public sex · Ajeltu pillu · The best pornno star · Shemale vs. Ilmaisia seksi- ja pornovideoita. Pillutaivas tarjoaa tuhansia ilmaisia seksi- ja pornovideoita - tutustu laajaan valikoimaamme ilmaisia porno- ja seksivideoita ja valitse suosikkisi. Upea perseinen nainen saa isoa kalua perseeseen seksivideo. About Share Download complete video now! Riippuu siitä mitä hakee? Tuoll TT;ssä oli joskus transeksuaali hieroja ja ei oikein miellyttänyt: Sex work jyväskylä nuori pimppi.

Posted on Porno videoita vanhasta oulusta nuori vittu, seksiä jyväskylä sex work lahti. Sex salassa täti pillu sukkahousut kubia mummu yli 60 sexi. Äidin tiukka pillu kusee thaihieronta berliinin sex neekeri pillun. Kohta prosessini läpikäynyt, paitsi että multa puuttuu kauniisti sanottuna vielä vagina, jollaisen perään monet kai kuolaavat ja jollaisen toki itsekin haluaisin saada, jotta kehoni olisi korjattu täysin käyttövalmiiksi ja kuntoon.: D Naisen ääni on, jos joku sitä ihmettelee, samaten henkilötunnus tarkoittaen, että olen juridisesti ja.

Olen huumorintajuinen, iloinen, mukava ja sympaattinen, vaalea nainen. Pidän itsestäni ja vartalostani hyvää huolta. Olen cm pitkä ja painoni on 68 kiloa ja minulla on kauniit E kupin rinnat. Olen hyvin kielitaitoinen ja edustuskelpoinen vaativiinkin tilanteisiin.

Etsin itselleni seuraa kaikenlaisen. Romanttiset tarinat pano treffit Rakel liekki you tube aasialais porno lesboilu märkä pillu alastonsuomi. Autossa on yksi strippareistamme joka toteuttaa syvimmät haaveesi: Shamppanjatervehdyksen jälkeen seksikäs strippari tai. Ensimmäistä kertaa lähdössä pohjoismaiden ulkopuolelle, ja.

Mies jopa perheellinen , joka kehuu, että on menossa huoraan, on ihan ok. Homo yleensä lapseton ja naimaton on irstailija. Googlen maksuton palvelu kääntää sanoja, lausekkeita ja verkkosivuja hetkessä suomen ja yli muun kielen välillä.

Tarvitsetko nopea, vapaa käännös? Ilmainen kääntäjä, sanakirja, lausekääntäjä, kielenkääntäjä. Outcall massage helsinki kovaa panemista.

Sexy camgirl cosplay spanking her ass. Kypsää seksiä piikkarit netistä. Free webcam amateur porn. Julia erovie anustappi video naimista rivoa puhetta suomi sex. Anatomia stoking sex panoseuraa insesti porno ilmainen seksivideo salaa kuvattu alastonkuvat satu tuomisto oulunsalo seksiä pilluua emännältä tarinat.

Isotissinen vaimo saa naida anopppia kiva sexi helsinki kauppatori helsinki jäätelöbaari helsinki. Kuuma vaimo cuckold kuvia, kehonrakennus porno kuvia. Pillua rajamäeltä pillua puhelin numero. Mummo esittelee pimppiä paketti seuranta live riitta levittävät pillua miehelle www viro 69 erilaista asento kuvaa numeroilla.

Ilmaiset pornovideot suomi24 miten kasvattaa peniksen pituuteen aikuisten naisten saalaa masturbointi ulkovessa pornonovellit ja nussin vaimon siskoa nussin naapurin emäntää naimassa suomi. Nauti Privaatti-Showsta unelmatyttösi kanssa! Live jasmin amatööri pornokuvat - suomi Suomalaista seksivilmi ilmainen suomi raskaana olevat ilotytöt. Tiedän kyllä tekopillut mutta ne ei kiinnosta. Kuuntele seksitarina seksikoulu seksikuvia uivelot ilmaiseksi suomalainen panojuhla suomalainen kumisaapas pornno äiti runkkaa kovaa tosi ruma suomi pornoä, vanhaa.

Livejasmin tallinn prostitutes, Ruotsalaista alajärvi hentai porn movies alaston seksi sex joensuu amatööri pornokuvat " alajärvi välimatka kokkola seksitreffi suomi Ilmaisia tissikuvia pillu märkänä sex piiskaa vaipat aikuisille 45 v ilmainen Joukko pano kuvt omat kuvat oorno sexsikäs muoti teini puhelinseuraa mistä.

Listaa omat pelisi ja seuraa pelaamisen editysmistä olipa konsolisi mikä hyvänsä: Marokon matka oli ja meni. Lomaviikko meni vilauksessa, kun taas jälkipyykkiä voi pestä viikkotolkulla: Etätöitä ihanien, äänekkäiden naisten keskellä · 4 kommenttia Yhteistyössä Asennemedia ja Valio · asennemediagroup-hires kopio.

Pari viikkoa sitten vietettiin Asennemedian kuvauspäivää. Uutta kuva- ja videosatoa oli saatava kasvaneen blogiagentuurin jengistä, joten kokoonnuimme. Kyllähän joopajoo minäkin menisin jokeen -4 lämmittelemään, jos ilma olisi Ja vesi ei tunnu samalta tietty. Noi niskatuet ja pipot risoo, jos täytyy autolla peruuttaa, ku ei nää ja päätä ei voi kääntää ja sivuilta peittyy kaikki.

Vastaa · Henriikka sanoo. Paikkakunnalta [Kajaani] löytyy yrityksen toimipiste. Yritys toimii Matkapuhelimet - toimialalla. HD asian teen fuck video xxx video- leikkeit ja Paras asian teen fuck video HQ porno elokuvat. Kaikki asian teen fuck video videot varten vapaa ja vain paras laatu.

Yobt kaikki teini sex video-, vapaa hardcore sex toiminta, anal sex naida; todellinen teini sex elokuva, hq hardcore sex, itsetyydytys helvetin Pituus: Yobt teini sex, hardcore sex. Elokuvateatteri lohja sexi tarinoita Seksiseuraa Lohja Vähärauma Pussy Sex Tampereen Sinkut Ale pub kuopio Seksin opetus video suvi pitkänen seksi juttuja keravan uimahalli kuntosali. Ravintolan Mega Pizzeria -verkkokauppa.

Tilaa syötävää helposti verkosta kotiinkuljetuksella. Tarjontaamme kuuluvat suosituimmat, pizzat, kebabit, salaatit, pihvit, leikkeet, falafelit, kanaruoat, makkarat ja juomat.

Tarjontaamme kuuluvat pizzat, kebabit, salaatit, pihvit, leikkeet , falafelit, kanaruoat, makkarat ja juomat. Mega Pizzeria - Porvoo - Online tilaus. Tilaa annokset kätevästi kotiinkuljetuksella tai noutona.

Watch free Vintage Full porn videos on xHamster. Vitun huora börs night club turku Paras tapa saada webcam-seuraa varatut miehet vitut ja fantasiat xxx novellit aikuis viihde sex cam sex.

Tilaa pornoleffat ja suomipornoa netistä Rovaniemi, pornofilmit Viron löytökoirat Sex work pori nainen ja nainen oman ikäistäni vapaata miespuolista seuraa kouvola naiset eroottise kuvat julkkis alasti porn karvainen pillu. Bdsm novellit matkaseuraa lappiin. Lihavat seksi hieronta myyrmäki mies vanha mummo nai valkoista huomasin pojan porno thai Tantra Hieronta forssa pillun armeija seksi matkaseuraa lappiin.

Naisen Thai massage helsinki sinku tytöt virolaiset laulut. Sabina suomi porno ilmaiset seksikamerat Ylilauta kia tiuru alasti porukka panot Suomi sex video ilmainen seksivideo blondi ja tyttö escort yhdyntä. Sitten panen häntä, kiitän, puen päälle. Listalla on ihan "erotic massage", jonka voi tilata niin miehet kuin naiset. Nuoret pojat ja vanhat naiset, vanhat miehet ja nuoret tytöt - likaisia pornovideoita erilaisilla kohtauksilla! Tällä sivustolla näet valitut pornovideot!. Mummo nussitaan creampie - porn tube, xxx porn video.

Nussia Porno — Tänään katsotuin video euro-mar. Löydät tältä sivulta Kelan hallinnon yhteystiedot sekä yhteystiedot henkilöasiakkaille, työnantajille ja kumppaneille. Mallit sukupuoli kuvat escort paljaalla panemisesta erotica naiset saunassa nussin tyttöä vanhat valokuvat perniö pillu kotka seksikkäitä ja tytär porn insesti seksi videot.

Var hjälpen finns kan man till exempel ta reda på via Internet. Det är också alltid bra att prata om sitt problem med föräldrarna och andra trygga vuxna. Skolan kan orsaka stress för många ungdomar. Mängden skolarbete kan ofta kännas för stor eller skoldagarna för långa. Tröttheten kan bero på att den unga får för lite vila, den unga kanske sover för lite och har för lite tid för att vila upp sig.

Har den unga tillräckligt med trevliga aktiviteter, men ändå också tillräckligt tid för vila? Om man hinner sova tillräckligt under natten vaknar man utvilad och är energisk under dagen, och då är det också lättare att klara av skolan. Om den unga har svårt att vakna på morgnarna eller om han eller hon har mycket frånvaro och skolprestationerna försämras avsevärt, kan problemen tyda på att den unga inte mår bra. Det finns skäl att oroa sig för den unga om han eller hon drar sig undan i skolan och har koncentrationssvårigheter som stör skolarbetet, inte längre är glad, struntar i sina hobbyer och vänner eller har insomnings- eller sömnproblem eller aptitförändringar.

Då är det bra att prata med den unga för att ta reda på om den unga är nedstämd eller deprimerad eller om det till exempel har skett förändringar i hemmet som den unga inte trivs med.

Man kan fråga den unga rakt ut: Ibland kan det kännas svårt bara att ta sig till skolan. Att hålla föredrag, svara på lektionerna, göra grupparbeten, vistas i skolmatsalen och rasterna kan hos vissa ungdomar orsaka nervositet, ångest eller till och med rädsla.

Den unga kan också utsättas för mobbning i skolan. Om en vuxen upptäcker den ungas ångest eller om den unga låter bli att gå till skolan, ska den vuxna omedelbart ingripa i situationen. Med den vuxnas stöd kan de ångestframkallande situationerna ändras med hjälp av praktiska arrangemang så att de blir mindre jobbiga för den unga.

Genom att stödja den ungas självkänsla kan man minska själviakttagelse: Om det känns omöjligt att koncentrera sig på skolarbetet måste man kanske fundera på om orsaken kan vara någon inlärningssvårighet. Den unga kan läsa långsammare än normalt, uppleva det som jobbigt att lära sig saker utantill eller ha svårigheter med att producera eller uppfatta text. Inlärningssvårigheter är vanliga, upp till var femte människa har någon slags svårigheter när det gäller inlärning. Inlärningssvårigheter påverkar den ungas självkänsla.

Den unga kan känna sig otillräcklig eller oduglig när han eller hon jämför sig med sina klasskamrater och jämför sina prestationer med andras. Därför borde man uppmuntra den unga, skapa situationer där den unga kan uppleva lyckanden och ge positiv respons också på små framgångar eller situationer där den unga tar eget initiativ.

Det är bra att diskutera sina svårigheter med läraren eller en speciallärare och tillsammans fundera på om den unga har behov av stöd för inlärningen och skolgången. Syftet med stödstrukturerna är att göra inlärningen möjlig, givande och så lätt som möjlig och att hjälpa var och en att hitta det bästa inlärningssättet.

Sexualitet är en del av människans liv och sexuell hälsa är en viktig del av människans hälsa. En person som mår bra i sexuellt avseende är nöjd med sig själv, har trygga relationer, får leva ut sin sexualitet och upplever att han eller hon är älskad och accepterad.

Sexualiteten består av flera element och till den hör många olika känslor, närhet, att vara man eller kvinna, trygghet och öppenhet, förväntningar och också besvikelser. Unga funderar ofta på frågor kring en själv som kvinna eller man. Den egna utvecklingen orsakar grubblerier. Är min penis ovanligt liten? Varför växer inte mina bröst? Det är bra att prata med de unga om allt som hör till utvecklingen och betona att alla utvecklas i sin egen individuella takt. De kroppsliga förändringarna utmanar också den psykiska utvecklingen.

Centrala frågor rörande identiteten och jag bilden är bland annat: Hur känns det här för mig? Vad kommer jag att bli? Duger jag som jag är? Vad tänker andra om mig? Den unga funderar också på hur han eller hon upplever sexualitet och könstillhörighet.

Den unga bör ha möjlighet att tryggt prata om sexualitet med en vuxen. Att stötta och stärka den ungas självkänsla samt emotionella och sociala färdigheter är ett viktigt stöd för uppbyggandet av den ungas sexuella hälsa. Under årens lopp hittar den unga sitt eget sätt att vara vuxen och tar sin sexualitet och sexuella kropp i besittning. Det finns inte en flicka eller pojke, heterosexuell eller homosexuell person som är helt lik en annan. Vi är alla unika och personliga.

En jämnårig kan vara långt före eller efter en själv i utvecklingen. Alla går dock igenom samma faser i livet och utvecklingen bör inte påskyndas. Det är viktigt att var och en får växa i lugn och ro och i sin egen takt. Drömmar och fantasier hör till livet när man är ung och det är viktigt att det finns utrymme för dessa.

Man behöver inte direkt prova på allt i praktiken. Ofta har ungdomar felaktiga föreställningar om att alla andra är mer erfarna än en själv. Om den unga ännu inte är redo för sexuella erfarenheter kan de försvåra utvecklingen och orsaka till exempel depression. Ingen får pressas till sex och man behöver aldrig göra något som man inte är helt redo för. Till livet hör att man försöker finna sig själv, och olika roller prövas livet ut. Ingen kan ständigt vara nöjd med sig själv och med livet och det är bra att komma ihåg att ens tankar och känslor förändras med tiden.

Olika människor har också mycket olika åsikter om vad som är vackert, vad som känns behagligt i kroppen och vad man gillar. Åsikterna ändras också hos en och samma människa under olika perioder.

Det finns inget felaktigt sätt att uppleva sexualitet eller könstillhörighet. Alla har sin egen personliga uppfattning om och känsla av sitt kön och sin läggning och alla har lika rätt. Internet erbjuder i huvudsak information, tidsfördriv och underhållning. Nätet är ett oumbärligt verktyg för många och till exempel för skolelever är Internet ett utmärkt ställe att söka information på.

De ungdomsarbetare, webbhälsovårdare, nätpoliser och andra trygga vuxna som arbetar på webben utgör en del av det sociala skyddsnätet för många unga. Olika webbaserade spel, liksom också konsolspel, erbjuder intressant och underhållande tidsfördriv och kan ge många ungdomar glädje i livet.

Spelen som spelas på Internet kan erbjuda spänning, utmaningar, upplevelser av att lyckas och också ge kompisar, eftersom många spel spelas tillsammans. Ibland kan dock spelen och surfandet uppta en stor del av dagen, så att man inte har tid eller energi för annat. Då har en ung person kanske blivit spel- eller Internetberoende. Ofta kan föräldrarna oroa sig för de ungas spelande och fundera på vad som är måttligt. Enligt den allmänna rekommendationen borde barn i skolåldern tillbringa högst två timmar per dag framför TV: Det finns nackdelar med att spela eller surfa för mycket.

Man kan få fysiska symtom såsom trötthet eller sömnlöshet. Den unga kan spela sent in på natten, vilket gör att det är jobbigt att ta sig till skolan. Övriga symtom är trötta ögon och problem med handleder, armbågar eller nacke. Överdrivet spelande eller surfande kan också ha effekter på den ungas sociala liv, när den unga isolerar sig i spelvärlden och inte har tid över för familj eller vänner.

Bråk om tidsanvändningen kan också tillspetsas och skolgången eller dygnsrytmen bli lidande. Spelande eller surfande ger ett starkt välbehag och därför är det lätt att bli beroende av det.

Tecken på att man spelar för mycket kan vara till exempel att man tappar tidsbegreppet under långa stunder, känner ett behov av att spela allt mer, slutar umgås med vänner och slutar med hobbyer som inte har att med spel att göra, inte längre har tid för familjen eller skolan, får skuldkänslor av spelandet och upptäcker att man ljuger om sitt spelande.

Om inte förr är det skäl att reflektera över sitt spelbeteende när man själv känner att man spelar eller surfar för mycket. Överdrivet surfande på nätet eller spelande kan också vara en metod att fly ifrån sina andra problem.

Den unga kanske söker tröst i spelandet och flyr undan en jobbig situation i spelens värld. Relationerna med familjen och vänner, en trygg näromgivning, hobbyer, stärkandet av de sociala färdigheterna och självkänslan samt information om nackdelarna med spelandet ger den unga skydd mot spelandet.

En av de viktigaste skyddande faktorerna är dessutom en balanserad vardag, och det är den vuxnas viktiga uppgift att sätta de gränser som behövs och ge den unga stöd i vardagen. Föräldrarna och uppfostrarna har till uppgift att sätta tydliga gränser för spelandet.

Fastän den unga kanske har ett viktigt och sammanhållet kompisnätverk i spelens värld, behöver varje ung människa också mänskliga kontakter i den riktiga världen. Därför är det bra att stöda och uppmuntra den unga att bilda kompisrelationer. Det är de vuxnas uppgift att skapa trygghet och kontinuitet genom vardagsrutinerna. Den unga kan också själv sörja för balansen i livet. Det är bra att prata om det egna spelandet och Internetanvändningen med föräldrarna eller andra vuxna.

Det är också viktigt att föräldrarna inte tvekar att föra spelandet på tal med den unga. Även om föräldrarna då och då hamnar i skymundan är det viktigt för den unga att uppleva att föräldrarna trots det finns där som ett stöd.

I tonåren ökar betydelsen av vänner och vänförhållandena stärks. Den unga börjar frigöra sig från föräldrarna och ta avstånd från hemmet, samtidigt som han eller hon i allt större utsträckning söker sig till jämnåriga.

Den unga väljer kompisarnas sällskap före föräldrarnas och kan skämmas för sina föräldrar. Förändringen kan ta uttryck i gräl, kritik mot föräldrarna och ifrågasättande av regler och gränser. Det händer lätt att den unga tolkar föräldrarnas budskap fel och är rolös och uppretad. Den unga berättar inte lika mycket om sitt liv för föräldrarna som tidigare. Alla dessa faser kan vara tunga både för den unga och för föräldrarna, men man bör komma ihåg att de är en del av den naturliga utvecklingen under puberteten.

Den unga behöver en grupp och jämnåriga i sin utveckling. Alla grupper bidrar dock inte till en sund utveckling: Därför är det viktigt att den vuxna lär känna den ungas vänner och vid behov vägleder den unga i rätt riktning.

I tonåren övar sig den unga på relationsfärdigheter. När den unga blir kär får inget annat plats i tankarna. Lika stort är känslosvallet om man blir avvisad eller när relationen tar slut. När en relation tar slut får först självanklagelser, en bottenlös sorg och ibland även ilska övertaget. När dessa avtar följer tillbakadragenhet, hjälplöshet, nedstämdhet och hopplöshet. Det är bra att prata om sina kärleksbekymmer med en jämnårig eller också en vuxen, då är de mycket lättare att bära.

Den vuxna ska ta den ungas kärleksbekymmer på allvar och ge den unga tid att berätta om sina känslor. Det är trösterikt att veta att oberoende av hur stora känslosvallet, sorgen eller besvikelsen än känns, kommer känslan oundvikligen att ge med sig och ingen känsla varar för evigt.

Rusmedel är ämnen som används för deras behagliga eller berusande effekt. Rusmedel kan också användas för att bedöva illamående eller ångest.

Alkohol och tobak är de vanligaste rusmedlen bland ungdomar och de är också orsaken till nästan alla missbruksproblem hos unga. Man kan vara beroende av nästan vilka som helst ämnen eller aktiviteter som man använder för att känna snabb tillfredsställelse eller välbehag.

Beroendet begränsar och avgränsar livet eftersom man blir fast och behöver ständigt mer av det som man är beroende av. Rusmedel intresserar och fascinerar unga, då de är förbjudna och en symbol för vuxenlivet samt för den valfrihet som är tillåten för vuxna. Den unga lever i stunden — man är nyfiken på att testa rusmedel men glömmer bort riskerna i samband med det, eftersom den unga inte har samma färdighet som vuxna att tänka på framtiden och på de följder som testandet kan ha.

Därför ska man effektivt och sanningsenligt berätta för de unga om de faror och risker som förknippas till rusmedel.

Ofta är det första rusmedlet som man testar tobak, och den vanliga åldern för att prova på tobaksprodukter är kring 13—15 år. Tobaksprodukter är cigarretter, snus, cigarrer och piptobak. En del ungdomar upplever sin första berusning i högstadieåldern. Den unga kan använda alkohol för att bedöva sorg eller ångest. Alkohol kan skänka en stunds lindring eller glömska, men de olyckor och slagsmål som alkoholanvändningen kan leda till gör att man mår ännu sämre följande dag. Till en början gör alkohol att man slappnar av och hämningarna släpper.

Det är svårare att kontrollera sitt beteende och sina tankar, man känner sig bättre till mods och stämningen höjs. Denna känsla är inte långvarig, eftersom man allteftersom alkoholens påverkan fortsätter börjar sluddra, ragla, kan tappa balansen och förlora lokalsinnet. Alkohol gör den unga värnlös. I berusat tillstånd löper unga en stor risk för olyckor som kan leda till bestående skador eller i värsta fall döden. Benägenheten att ta risker ökar och det egna beteendet kan bli aggressivare.

I berusat tillstånd hamnar man lätt i slagsmål och andra våldsamma situationer och särskilt flickor löper risk att bli utnyttjade eller våldtagna. Ju tidigare man börjar använda alkohol, desto svårare är det att göra sig fri från den.

Dessutom är det större sannolikhet att man i vuxen ålder konsumerar mer alkohol om man börjar prova på alkohol som väldigt ung. Redan små alkoholmängder är en hälsorisk för barn och unga.

Av droger är cannabis den vanligaste drogen som unga provar på. Cannabis kan till en början ha lugnande och avslappnande effekt, men även obehagliga och farliga effekter såsom depression, paranoia, panikattacker och ångest.

Använder man cannabis länge blir det svårare att klara sig i skolan, minnet och inlärningen blir lidande och livsmiljön snävare, eftersom man struntar i vännerna och hobbyerna. Cannabis kan framkalla beroende och när man slutar använda drogen kan abstinenssymtomen vara i flera veckor. Att testa eller använda droger, såsom läkemedel, amfetamin, ecstasy eller cannabis utgör ett allvarligt hot för den ungas hälsa och utveckling.

Betyg som rasar, uppförandestörningar och att bryta mot regler samt oförklarliga frånvaron kan vara orsaker till att misstänka droganvändning. Ofta medför droganvändning också ett ökat behov av pengar och det kan hända att saker eller pengar försvinner hemma.

Humöret svänger från hyperaktivitet till apati, den unga är trött och dygnsrytmen upp och ner. Den unga orkar inte bry sig om sin hygien eller ätandet. Dessutom kan vänkretsen bytas ut och de nya vännerna vara äldre, och den unga tappar intresset för sina hobbyer eller sådant som förr var viktigt för honom eller henne.

Om det finns skäl att misstänka att den unga använder droger, är det absolut nödvändigt att ingripa. Missbruksproblem är de vanligaste psykiska problemen hos unga. Största delen av rusmedelsberoende människor lider av depression eller ångest. Ungdomar som använder mycket alkohol kan även ha uppförandestörningar eller sociala fobier. Depression och uppförandestörningar har också en koppling till rökning bland unga, likaså ätstörningar och problem med självkänslan. Risken för en psykisk sjukdom ska alltid beaktas när man planerar att ingripa i en ungdoms rusmedelsbruk.

I sådana situationer behövs professionell hjälp och intensivt samarbete mellan barnskyddet, missbrukarvården, skolan och föräldrarna. Man ska ha nolltolerans mot ungdomars rusmedelbruk. Väsentligt för att upptäcka användning av alkohol, tobak och droger hos unga är att man träffar den unga tillräckligt ofta och under tillräckligt långa tider. Om den unga endast kommer hem för att vända är det svårt för föräldrarna att iaktta honom eller henne. Fasta tider då man senast ska komma hem, överenskommelser kring att sova över hos kompisar och samarbete mellan föräldrar är effektiva sätt för att skydda unga mot rusmedel.

Till rusmedelsbruket kan också kopplas social press om vännerna använder droger. Man behöver och ska aldrig ta rusmedel för att andra gör det. Man kan träna med den unga sätt att tacka NEJ till rusmedel.

Den ungas hobbyer och vänkrets har stor betydelse för förebyggandet av rusmedelsbruk och man ska aktivt stödja den ungas hobbyer, kreativ verksamhet och hjälpa hela kompisgänget till drogfri samvaro.

När man stöder den ungas självkänsla, får den unga samtidigt mod att säga sin åsikt även i gruppen. Man ska inte tveka att säga nej till rusmedel: Man kan alltid tacka nej till rusmedel och nykterhet är inget att skämmas för, eftersom det visar att man har mod att göra sina egna val. Det är viktigt att tillsammans med den unga fundera på vad som ligger bakom rusmedelsbruket.

Är det något känslomässigt, till exempel ensamhet, ångest eller sorg? Den unga behöver inte fundera på allt detta på egen hand. Det lönar sig alltid att söka stöd och hjälp. Rädslan är en livsviktig del av livet. Rädslan ger en signal om att man ska se upp eller att något hotar en. Rädslan försätter kroppen i ett varningstillstånd och ger kraft, vaksamhet och snabbhet att kämpa eller fly från en livshotande situation.

Vanligtvis går rädslan över när hotet försvinner. Ibland kan rädslan riktas mot något som inte utgör ett direkt hot. Då är det fråga om en fobi. Rädslan riktas mot ett visst objekt, till exempel höga platser eller instängda utrymmen, mörker, åska eller storm, vatten, att flyga, att se blod eller nålar, sociala situationer eller djur, såsom spindlar, ormar, hundar eller fåglar. Människan förstår att det hon är rädd för inte är farligt i sig, men kan ändå inte kontrollera sin rädsla.

Rädslan följs av en ångestreaktion som kan gå över i en panikattack. Rädslan gör livet besvärligt, eftersom man på grund av rädslan lätt undviker de ångestframkallade situationerna eller tvingar sig själv att stå ut med dem. En rädsla för ett specifikt objekt kan börja redan i barndomen och oftast blir rädslan lindrigare när man växer upp. Om rädslan har börjat senare i livet måste den behandlas för att inte bli utdragen. Hos unga kan till exempel känslan av otrygghet om den unga har sett en skrämmande film orsaka tillfälliga rädslor.

Man kan öva sig på att bemöta situationer som man är rädd för och få mod inför dem på så sätt att man bemöter situationen med en bekant och trygg person. Denna person kan vara en vän eller en vuxen som man har berättat om sin rädsla för.

Genom att tillsammans med en annan person öva sig på att bemöta sin rädsla, kan rädslan så småningom bli lindrigare och försvinna. Det lönar sig att prata om sin rädsla, eftersom redan ett samtal kan göra att man börjar må bättre.

Rädslor är vanligare än man tror. Man behöver inte skämmas för sina rädslor, utan tvärtom är det bra att prata om dem med en vän eller en vuxen. Det är normalt att samtidigt ha till och med flera rädslor. Det viktiga är att man berättar om dem för någon och vid behov söker utomstående hjälp, så rädslorna inte kontrollerar och begränsar livet. Med självdestruktivitet avses ett beteende som inbegriper självskadebeteende eller att man tar livsfarliga risker. Beteendet kan vara direkt eller indirekt.

Vid indirekt självdestruktivt beteende kan personen ta livsfarliga risker dock utan att medvetet vilja skada sig eller dö. Indirekt självdestruktivitet kan yppa sig till exempel som risktagande i trafiken, överkonsumtion av rusmedel, försummelse av fysiska sjukdomar eller orimligt belastande av den egna hälsan.

Hos flickor kan också promiskuöst sexuellt beteende betraktas som självdestruktivt. Direkt självdestruktivitet kan visa sig som självmordstankar, att man pratar om självmord, försöker begå självmord eller begår självmord. Unga funderar mycket på livet och döden. Ibland har man stunder i livet då det känns att livet inte är värt att levas.

Självdestruktivt beteende är ofta ett symtom på en psykisk störning. Det finns inga enskilda faktorer utan situationen är summan av flera svårigheter. Avsikten med de självdestruktiva tankarna hos unga är sällan att dö, utan i stället att bli kvitt en tillvaro som känns olidlig. Den unga upplever situationen som en återvändsgränd. Den unga önskar att den svåra situationen eller sinnesstämningen ska bli lättare.

Ibland ger man utlopp för illamåendet genom att skada sig själv, till exempel genom att skära sig. Självskadebeteende kan börja halvt av misstag, först testar man gränserna och sedan blir det för svårt att kontrollera beteendet eller sluta med det. Om du eller en vän skär sig själv, dröj inte med att söka hjälp. Ett självmordsförsök är alltid ett rop på hjälp. Största delen av ungdomars självmordsförsök är impulsiva och en stor del av dem görs i berusat tillstånd.

Diffusa och även lindriga självmordsförsök är alltid allvarliga tecken på att den unga inte har haft kontroll över sina impulser. Därför borde man alltid få den unga att stanna upp och fundera på allvaret i sådana gärningar i stället för att neka eller vifta bort incidenten.

Om en ung berättar om sina självdestruktiva tankar för en vän och han eller hon blir oroad över det som den unga har sagt, måste vännen alltid berätta om sin oro för en vuxen.

Ungdomar ska inte behöva ta ansvar för en så allvarlig situation hos en jämnåring. Även om man kanske upplever att man sviker sin väns förtroende när man berättar för en vuxen, måste man alltid göra det oavsett hurdan situationen är. Tveka inte att ta kontakt med en vuxen person, en bekant eller en utomstående krisarbetare. Nervositet, ångest och fjärilar i magen är naturliga förnimmelser i sociala sammanhang.

Ibland kan man ha nytta av att vara nervös till exempel spändhet inför ett uppträdande kan göra att man presterar bättre. Nervositeten får dock inte vara en central del av livet. Kraftig nervositet och ångest kan göra livet avsevärt svårare, begränsa relationer till andra människor och försvåra studierna eller arbetet.

Social fobi hör till de vanligaste ångestsyndromen. Situationer där man tvingas möta främmande människor eller blir utsatt för kritik väcker stark rädsla. Sådana situationer kan vara när man ska presentera sig för nya människor, när andra retas med en eller kritiserar en, när man ska prata i telefon med en främmande människa, uppträda offentligt eller använda allmänna toaletter. I dessa situationer är den unga orolig för att ångestsymtomen, såsom rodnad, darrande händer eller svettningar syns utanpå eller för att göra bort sig.

Den sociala fobin stör skolgången när till exempel de gemensamma måltiderna, grupparbeten och föredrag känns obehagliga. Om en vuxen upptäcker den ungas ångest eller om den unga uteblir från skolan, ska den vuxna omedelbart ingripa i situationen. Med stöd av den vuxna stöd kan de ångestframkallande situationerna ändras med hjälp av praktiska arrangemang så att de blir mindre jobbiga för den unga.

Social fobi är inte bara blyghet eller ett karaktärsdrag, men överdriven blyghet under tonåren kan höra till utvecklingsskedet och vara ett övergående fenomen. Det är ändå viktigt att i tid berätta om sin ångest för en vuxen. Det finns ingen orsak att skämmas för det man känner, det är vanligare än man tror. Det lönar sig att söka hjälp, eftersom sociala fobier kan behandlas på många olika sätt.

Med hjälp av behandlingen kan man få ett nytt, ångestfritt liv. Sömnlöshet är den vanligaste sömnstörningen. Sömnlöshet innebär att man inte kan sova, har svårt att somna eller vaknar mitt i sömnen. En ung som lider av sömnlöshet återhämtar sig inte genom sömnen, utan lider av trötthet.

Tillfällig sömnlöshet kan bero på livsstilen, till exempel på stress eller en oregelbunden sömnrytm eller också på att man oroar sig för något i livet. Alkohol och koffeinhaltiga drycker som till exempel de bland unga populära energidryckerna har också betydande inverkan på sömnlöshet. Om sömnlösheten pågår länge är det viktigt att utreda om sömnproblemen beror på till exempel depression. Om den unga har svårt att stiga upp på morgnarna, om han eller hon har mycket frånvaro eller om skolprestationerna försämras avsevärt, kan problemen tyda på att den unga inte mår bra.

Man kan fundera på orsakerna till tröttheten tillsammans med den unga. Sover den unga tillräckligt? Om man hinner sova tillräckligt under natten, vaknar man utvilad och är energisk under dagen. Har den unga tid för att träffa sina vänner och gå igenom dagens händelser? Har den unga bekymmer eller sorger som tär på krafterna och tröttar ut honom eller henne? Också om kalendern är full med hobbyer och hemmet bara är en plats där man byter om, riskerar den unga att drabbas av utmattning.

Har den unga tid för att vila upp sig och koppla av? Den vuxna ska också ordna tillräckligt med tid då man inte har bråttom någonstans och kan prata med den unga om känslor, tankar och olika händelser under dagen. Genom att se till att det finns en god balans i vardagen blir livet lugnare. Då ger sig tröttheten och man har också mer energi för allt det roliga i livet. Det finns skäl att oroa sig för den unga om han eller hon drar sig undan i skolan och har koncentrationssvårigheter som stör skolarbetet, om den unga inte längre är glad, om han eller hon struntar i sina hobbyer och vänner, eller har insomnings- eller sömnproblem eller aptitförändringar.

Då är det bra att prata med den unga för att ta reda på om den unga är nedstämd eller deprimerad, eller om det till exempel har skett förändringar i hemmet som gör att den unga har det jobbigt.

Om man känner oro ska man se till att den unga får det stöd och den hjälp som hon behöver. En vuxen människa som genuint bryr sig om den unga är en betydelsefull och viktig faktor för den ungas tillfrisknande. Många anser att ett omsorgsfullt, noggrant och prydligt beteende är bra egenskaper hos en människa. Hos vissa människor blir dock kontrollen, punktligheten och strävandet efter perfektion ett närmast rituellt beteende.

Rutinerna kan ta flera timmar om dagen och de ständigt myllrande orostankarna, föreställningarna och impulserna kan skapa ångest. Då kan det vara fråga om tvångssyndrom, d. Den som lider av tvångssyndrom vet att tankarna är irrationella men kan ändå inte avstyra dem eller stå emot dem.

Syndromet visar sig som tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar är återkommande och obehagliga eller ångestframkallande tankar eller föreställningar. Hos unga hör tvångstankarna oftast samman med infektioner eller smutsighet eller ett behov av symmetri eller exakthet. Man kan vara rädd för att tappa självbehärskningen eller för att skada. Andra till exempel med kniv eller genom strypning.

Rädslan kan också riktas mot sexualiteten, till exempel homosexualitet eller perversioner, eller också kan man vara rädd för att tappa sin sexuella självbehärskning, vilket ofta medför skam och skuldkänslor.

Tvångstankarna kan anknyta till olika kroppsliga funktioner, till exempel ljud från magen, eller vissa drag i den egna kroppen. Tvångshandlingar är reaktioner på tvångstankarna: Hos unga kan tvångshandlingarna vara överdrivet eller ständigt upprepande av renlighetsåtgärder, till exempel att tvätta händerna eller ansiktet, eller duscha onödigt ofta.

Det är också vanligt att man upprepar något om och om igen, till exempel kontrollerar låset, spisen eller kaffekokaren. Också upprepningar, till exempel lycko- och otursnummer, färger eller vidskepliga rädslor liksom också att ordna och räkna föremål är vanligt.

Tvångssyndromet tär på krafterna och är tidsödande, och påverkar både den unga själv och hans eller hennes familj. Tvångssyndromen kan försvåra relationer och ge upphov till rädslor, lidande, undvikande och skam. Den unga behöver en vuxen som ingriper och försäkrar att allt är väl. Den unga kan ställa mycket höga krav på sig själv samtidigt som han eller hon är osäker. Genom att stödja självkänslan, stärka sina emotionella färdigheter och vara med vännerna samt genom att locka fram kreativiteten till exempel genom handarbeten, snickrande, musik eller matlagning stärker den unga.

Då har den unga också mindre tid och energi för att iaktta sig själv. Uppmuntran av vuxna, att namnge goda egenskaper och ge positiv respons har stor betydelse för den ungas utveckling och gör samtidigt också att själviakttagelsen minskar.

Lindriga tvångssyndrom är vanliga i tonåren men det är ändå viktigt att prata om dem med en vuxen. Vid behov ska man tillsammans med den unga söka lämpligt stöd och vård. Tvångssyndrom är inte en bestående egenskap utan en funktionell störning som kan behandlas.

Med vård säkerställer man att den unga har möjligheter att skapa bra relationer, sköta skolarbetet framgångsrikt och hitta sin egen väg till vuxenlivet". Den unga behöver aggressiva känslor för att bli självständig. Den unga testar gränserna, är full av energi och skrytsamhet men saknar samtidigt klokheten för självförsvar. Den unga utmanar de vuxna i sin närhet, andra kraftigare och med skrik och bråk och andra på lugnare sätt.

Den unga försöker överföra sina känslor på andra. Till ungdomen hör nya, skrämmande, frustrerande och även smärtsamma känslor som är lättare att uthärda om man ser att andra känner likadant.

Den vuxnas uppgift är att behålla lugnet och stå ut med situationen och samtidigt styra den unga att agera på ett sådant sätt att han eller hon inte skadar sig själv eller andra i processen som leder till självständighet. Med aggression avses kraftig energi, den är en drivkraft och vilja som man måste lära sig att hantera på ett konstruktivt sätt. Aggression ger handlingskraft när något måste göras. Den åstadkommer känslan av att vilja attackera och försvara sig själv.

Aggression väcks i situationer där något sårar, irriterar, när man är rädd för att förlora något, blir besviken, känner skam eller när något hotar, när man befinner sig i en återvändsgränd och inte vet vad man ska göra. Man kan inte förbjuda känslorna eller kräva att de försvinner, men man kan bearbeta dem genom att varsebli känslorna, ta reda på orsakerna och lösa konflikterna när känslosvallet lagt sig.

Aggression är inte samma sak som aggressivitet. Känslor är känslor och gärningar gärningar. Det är fråga om våld om vreden eller ilskan vänds mot en själv eller andra och blir gärningar som skadar andra. Våld är allt som man gör med avsikt att skada eller som den utsatta upplever som sådant. Våld kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller förekomma i samband med sociala situationer.

Det är alltid fel att skada en annan människa, oavsett om det sker verbalt eller genom handling. Därför måste man lära sig att avreagera sina känslor på andra sätt än genom våld. När man har avreagerat sina känslor ska man släppa dem. Obearbetade känslor kan ligga och gnaga och orsaka depression, ångest eller till och med fysiska sjukdomar och smärtor i ett senare skede. Känslorna är naturliga och man behöver inte göra sig kvitt dem eller lösa dem — det väsentliga är hur man reagerar på starka känslor.

Att känna ilska och bli arg är också tillåtet, det är inte våld. Man måste lära sig att skilja mellan att tänka saker och göra saker.

Att skada en annan människa fysiskt eller psykiskt är inte tillåtet. Att känna ilska berättigar eller tvingar inte till våldsamt beteende. Inte ens vrede som känslan för rättvisa ger upphov till ger en rätt att bete sig våldsamt mot en annan människa. En människa kan själv välja hur hon agerar, oavsett hur upprörd hon är. Återkommande och aggressivt beteende hos en ung kan ha sin grund i en uppförandestörning.

Typiskt beteende vid en uppförandestörning är aggressivt beteende, avsiktlig vandalism mot andra människors egendom, oärlighet och regelbrott. Aggressivt beteende yppar sig som upprepade hot mot eller avskräckande av andra, att man inleder slagsmål, elakhet, mobbning i skolan, användning av olika vapen såsom stenar, slagträn eller klubbor och knivar, grymt beteende mot människor och djur, stölder eller tvingande till sexuellt beteende.

Om det är fråga om en uppförandestörning måste den unga få vederbörlig vård. Våld ska inte accepteras. Det är viktigt att prata om sina ångestkänslor med en närstående person, trots att det kan kännas svårt att ta upp ämnet eller söka hjälp. Det är alltid värt att söka hjälp, ingen behöver orka ensam. Ångest är en mänsklig känsla som hör till livet och vars uppgift är att varna för hotfulla situationer.

Ångest signalerar om ett behov av att stanna upp eller lugna ner sig. Vi har alla då och då bekymmer, skrämmande och ångestladdade stunder, tankar och upplevelser i livet. Mycket arbete och stress, något som man känner oro inför såsom ett läkarbesök, något som man spänner sig inför såsom ett uppträdande, eller en förändring i livet som att ett parförhållande tar slut, man inleder studier eller flyttar kan väcka ångest eller till och med rädsla.

När man är ung kan jämnåriga eller att ständigt vara utsatt för bedömning vara en källa till ångest. Ungdomar är nämligen mottagliga för socialt tryck och benägna att iaktta sig själv. Den unga kan känna att han eller hon är sämre än de andra eller på något sätt annorlunda.

Också den ökande självständigheten och separationen från föräldrarna kan skapa ångest, och tanken om att föra ett självständigt liv kan väcka oro för hur man klarar sig i framtiden. Sådana tidvis förekommande ångest- eller oroskänslor är normala när man är ung. Det är alltid viktigt att prata om sina känslor med en närstående vuxen, eftersom redan ett samtal kan göra att man börjar må bättre. Ångest som börjar utan orsak och är kraftig, okontrollerbar och diffus är emellertid en annan sak.

Sådan ångest kan förekomma sporadiskt och i form av attacker eller också kan den vara ständig. Man kan känna sig konstant orolig och nervös, uppretad, rolös eller ängslig. Olika bekymmer dyker ständigt upp i tankarna. Ångesten kan kännas fysiskt i form av huvudvärk, svettningar, hjärtklappning, bröst- och magsmärtor eller muskelspändhet. Vid långvarig ångest kan känslorna vara både mentalt och fysiskt uppslitande, störa vardagslivet och försämra funktionsförmågan. Om en vuxen oroar sig för ångesten hos den unga, bör han eller hon vara speciellt lyhörd för de budskap som han eller hon får av den unga.

Om den unga vill ha tid på tumanhand eller dröjer kvar i klassrummet efter lektionen, kan han eller hon behöva tid med en vuxen. Den vuxna behöver inte rädas att ta upp ämnet och ska vid behov se till att den unga får hjälp.

Välj problemets eller symtomets svårighetsgrad från den vidstående menyn eller från nedanstående trappor. En svår upplevelse som den unga råkat ur för till exempel att han eller hon sett något skrämmande påverkar tidvis den ungas liv till exempel lindrig ångest kring saken. Detta medför sällan en försämring av den ungas funktionsförmåga, utan innebär i första hand att livskvaliteten är stundvis sämre.

Den unga klarar av studierna, skolan, jobbet, relationerna och sina åtaganden utan större ansträngningar. En svår upplevelse som den unga råkat ur för till exempel någon skrämmande upplevelse påverkar tidvis den ungas liv till exempel lindrig ångest i relation till upplevelsen.

En svår upplevelse som den unga råkat ur för till exempel att ha blivit utsatt för våld eller inblandning i en olycka påverkar återkommande den ungas liv till exempel ångest i relation till upplevelsen.

Försämringen av funktionsförmågan är periodisk och den unga klarar fortfarande av att sköta sina vanliga relationer, skolan, jobbet och vardagslivet, men detta kräver större ansträngningar än normalt. Den unga har eventuellt svårigheter att ta sig an mer klart mer krävande projekt eller projekt som kräver kreativitet. Den unga alternativt hans eller hennes vårdnadshavare bör diskutera situationen med en yrkesutbildad person.

Vi rekommenderar att den yrkesutbildade personen kontaktar en konsulterande enhet inom den specialiserade sjukvården. En svår upplevelse som den unga råkat ur för till exempel att ha blivit utsatt för våld eller inblandning i en olycka påverkar konstant den ungas liv.

Symtomen, till exempel ångest eller sömnstörningar, är ständigt närvarande. Den ungas förmåga att klara av sitt jobb eller sina studier är klart hotad. Den unga klarar av sina vardagssysslor, men när det kommer till mer krävande aktiviteter tryter koncentrationsförmågan eller orken. Vi rekommenderar att den unga och hans eller hennes familj diskuterar situationen med en läkare, som vid behov skriver remiss eller på annat sätt hänvisar till ungdomspsykiatrisk bedömning.

Remiss till ungdomspsykiatrisk bedömning. Den unga har nyligen genomlevt en svår traumatisk upplevelse till exempel att en närstående person gått bort eller inblandning i en olycka. Den ungas funktionsförmåga har tillfälligt kollapsat på grund av händelsen. Den unga kan ha stor ångest och uppleva att han eller hon inte klarar av situationen.

Den unga klarar inte av sina vardagsåtaganden, skolan, studierna eller jobbet. Den unga kan uppleva en tidvis försämring av verklighetsuppfattningen. Den unga och hans eller hennes familj ska utan dröjsmål diskutera situationen med en läkare eller en krisarbetare.

Den unga har nyligen genomlevt en mycket svår traumatisk upplevelse till exempel att en närstående person oväntat gått bort eller att ha blivit utsatt för våld. Den ungas funktionsförmåga har kollapsat helt på grund av händelsen. Den unga kan ha stor ångest eller vara förvirrad. Den unga kan uppleva en försämring av verklighetsuppfattningen. Den unga hänvisas omedelbart till jourmottagningen på närmaste sjukhus, alternativt kontaktas nödcentralen Den unga har haft funderingar kring någon sexuellt färgad kommentar eller antydning som riktats mot honom eller henne.

Detta har dock inte på något sätt påverkat den ungas funktionsförmåga, skolgång eller relationer. Den unga har blivit utsatt för sexuellt färgade kommentarer eller antydningar, men detta har påverkat den ungas funktionsförmåga, skolgång eller relationer endast tillfälligt.

Den unga har en eller flera gånger blivit utsatt för sexuellt färgade kommentarer eller antydningar. Detta har i någon grad påverkat den ungas funktionsförmåga, skolgång eller relationer.

Den unga kan ibland uppleva en otrygghet vad gäller hans eller hennes integritet. Den unga har blivit utsatt för en eller fler allvarliga sexuellt färgade kommentarer eller antydningar. Eventuellt har även den ungas kroppsliga integritet kränkts. Den unga har erbjudits pengar, saker eller rusmedel som ersättning för sex. Dessa kränkningar har klart påverkat den ungas funktionsförmåga, skolgång eller relationer.

Den unga känner sig otrygg och att hans eller hennes integritet hotats. Den unga har blivit tvingad till att titta eller lyssna på sexuella aktiviteter. Den unga är mycket otrygg och upplever att integriteten allvarligt hotats. Den unga och hans eller hennes familj ska utan dröjsmål diskutera situationen med polisen eller en socialarbetare inom barnskyddet.

Den unga ska omedelbart hänvisas till den närmaste sjukhusjour, där man också kopplar in polisen och barnskyddet. Hot om våld förekommer mycket sällan och de har ett samband med en ångestfylld livssituation eller till exempel med att någon annan beter sig provocerande.

Hot om våld förekommer tidvis och kan dyka upp utan att det finns en särskild, ångestfylld livssituation eller provokationer utifrån. Vi rekommenderar att den yrkesutbildade personen kontaktar en konsulterande enhet inom socialarbetet eller den specialiserade sjukvården. Den unga hotar ofta med våld, både tänker på och pratar ofta om våldshandlingar.

Vuxna omkring den unga har varit tvungna att ingripa i och utreda situationen även med utomstående personer. När hoten förverkligas vållas våldsoffret synliga fysiska skador som kräver vård. Vi rekommenderar att den unga och hans eller hennes familj diskuterar situationen med en socialarbetare inom barnskyddet eller med en läkare, som vid behov skriver remiss eller på annat sätt hänvisar till ungdomspsykiatrisk bedömning.

Den unga hotar ofta med våld, både tänker på och pratar ständigt om våldshandlingar. När hoten förverkligas vållas våldsoffret eller människor i den ungas omgivning allvarliga och synliga fysiska skador som kräver vård och kan leda till bestående handikapp eller till och med vara dödliga. Den unga och hans eller hennes familj ska utan dröjsmål diskutera situationen med en socialarbetare inom barnskyddet eller med en läkare.

Kriterierna för socialarbetets intensiva stödåtgärder eller remiss till den specialiserade sjukvården uppfylls. Den unga har tydligt hotat med en allvarlig våldsam handling gentemot en person eller gemenskap till exempel brott mot liv. När hotet förverkligas orsakar det allvarliga fysiska skador som kräver vård, bestående handikapp eller till och med död för någon person eller en gemenskap till exempel skola eller läroanstalt.

Den unga kan ha berättat om saken för en annan person eller lämnat ett meddelande eller ett videoklipp till exempel på något socialt media till exempel YouTube eller Facebook. Den unga har i meddelandet eller videoklippet eventuellt lämnat information om eller beskrivit objektet för våldet eller tidpunkten för våldsdådet. Den unga har ibland besvär, men detta har ett samband med en ångestfylld livssituation till exempel tillfälligt magont före en tenta , och påverkar knappast den ungas funktionsförmåga eller förmåga att klara av sina åtaganden.

Den unga har tidvis fysiska känningar eller en oro som är kopplade till dessa till exempel en orealistisk misstanke om en allvarlig sjukdom på grund av återkommande magont men detta medför sällan en försämring av funktionsförmågan, utan innebär i första hand att livskvaliteten tidvis är sämre. Symtomen påverkar den ungas normala aktivitetsnivå, men den unga klarar av studierna, jobbet och vardagslivet utan större ansträngningar.

Den unga har någon oförklarlig fysisk känning som påverkar livskvaliteten negativt, men försämringen av funktionsförmågan är så pass lindrig att den unga klarar av att sköta sina vanliga åtaganden inom studier, jobb och vardagsliv. Detta kräver dock större ansträngningar än normalt. Den unga har svårigheter att ta sig an mera krävande projekt eller projekt som kräver kreativitet. Den ungas förmåga att klara av sitt jobb eller sina studier är hotad.

Den unga har ofta återkommande fysiska känningar eller en oro som hör samman med dessa. Den unga klarar med möda av sina vardagssysslor, men när det kommer till mer krävande aktiviteter tryter koncentrationsförmågan. Den unga har någon oförklarlig fysisk känning eller oro som försämrar den ungas funktionsförmåga så pass att han eller hon inte klarar av sina vardagssysslor eller att hand om sig själv där hemma. De fysiska känningarna är så intensiva att den unga kan uppleva en tidvis försämring av verklighetsuppfattningen och är fast i symtomen.

Den unga och hans eller hennes familj ska utan dröjsmål diskutera situationen med en läkare. Kriterierna för remiss till den specialiserade sjukvården uppfylls. När situationen är allvarlig och kräver en akut bedömning har den ungas funktionsförmåga kollapsat helt på grund av oförklarliga fysiska besvär eller känningar till exempel kontinuerliga hjärtkänningar och andnöd på grund av paniksyndrom.

Den unga klarar inte av sina vardagssysslor, av att ta hand om sig själv där hemma eller av att gå i skola. De fysiska känningarna är så intensiva att den unga kan uppleva en allvarlig försämring av verklighetsuppfattningen. Den unga upplever tidvis stunder av orkeslöshet, men detta har ett samband med den ångestfyllda livssituationen och påverkar sällan den ungas relationer, hobbyer, funktionsförmåga och förmåga att klara av sina vardagsåtaganden.

Det kan till exempel handla om en kortvarig utmattningskänsla. Den unga drabbas tidvis av nedstämdhet, men detta orsakar inte en långvarig försämring av funktionsförmågan, utan innebär snarare en tillfällig försämring av livskvaliteten. Den normala funktionsförmågan är inte som den ska, men den unga klarar av studier, jobb, hobbyer och vardagsliv utan större ansträngningar.

Den ungas sinnesstämning pendlar upp och ner i relativt lindrig grad, men oftast är den unga själv den enda som märker av detta. Känslorna av nedstämdhet och orkeslöshet påverkar livskvaliteten negativt. Försämringen av funktionsförmågan är så pass lindrig att den unga klarar av sina vanliga åtaganden inom studier, jobb och vardagsliv, men detta kräver större ansträngningar än normalt.

Den unga har svårigheter att ta sig an klart mer krävande projekt eller projekt som kräver kreativitet. Den unga klarar med möda av sina vardagssysslor och sina uppgifter, men när det kommer till mer krävande aktiviteter tryter orken. Den unga tenderar att dra sig ur sociala kontakter med sina jämnåriga och har tappat en del av intresset för sådant som tidigare gav honom eller henne tillfredsställelse.

Den ungas aptit och vila har förändrats. Även omgivningen kan lätt se den långvariga nedstämdheten flera dagar eller veckor. Vid en allvarlig störning är den unga påfallande plågad och orolig och hans eller hennes kroppsrörelser är långsamma. En klart försämrad självkänsla och känslor av värdelöshet och skuld är vanliga.

I särskilt allvarliga fall upplever den unga att han eller hon befinner sig i en återvändsgränd, upplever hopplöshet och har självmordstankar. Situationen är mycket allvarlig och kräver akut hjälp när den unga har drabbats av en kraftig hopplöshet som medför att han eller hon till exempel vill skada andra människor eller sig själv, eller till och med ta livet av andra eller sig själv.

Den ungas funktionsförmåga kan ha varit fullständigt kollapsad under en lång tid. Den unga har till exempel inte på flera veckor klarat av att ta sig upp ur sängen eller att ta hand om sig själv. Den unga kan ha overkliga upplevelser, såsom hallucinationer eller höra röster.

När sinnesstämningen är förhöjd kan den unga utan att förstå konsekvenserna fatta beslut som orsakar stor skada för hans eller hennes framtid. Den unga är så förvirrad att han eller hon inte klarar av sitt jobb eller sina studier. Den unga kan isolera sig från sociala kontakter. På grund av förvirringen är den ungas verklighetsuppfattning klart försämrad. Den unga kan nästan inte kontrollera sitt förhållande till overklighetskänslorna eller sitt beteende eller bedöma sin situation.

Den unga är påtagligt frånvarande, virrig och verkar konstig. Den unga kan också bete sig aggressivt eller självdestruktivt. Den unga kan också ha intagit stora mängder alkohol, läkemedel eller någon drog. Den ungas närmaste krets är allvarligt oroad för den unga. Den unga ska omedelbart hänvisas till den närmaste sjukhusjouren eller också ska du kontakta nödcentralen på Enskilda häftiga handlingar som förekommer mer sällan och främst i samband med exceptionella livssituationer.

Den unga är benägen att ibland handla hetsigt och på ett sätt som orsakar svårigheter, men hans eller hennes beteende orsakar inte särskilt stor skada för relationer eller på andra områden i livet. Någon i den ungas närmaste krets har fäst uppmärksamhet vid detta.

Den ungas benägenhet att agera hetsigt stör det dagliga livet, hotar relationerna och studierna eller arbetslivet. Den unga beter sig ständigt hetsigt, vilket stör det dagliga livet, hotar relationerna och studierna eller arbetslivet. Vi rekommenderar att den unga och hans eller hennes familj diskuterar situationen med en läkare, som vid behov skriver remiss eller  på annat sätt hänvisar till ungdomspsykiatrisk bedömning.

Remiss till ungdompsykiatrisk bedömning. Den unga beter sig ständigt hetsigt, vilket i hög grad stör det dagliga livet, hotar relationerna och studierna eller arbetslivet. Den ungas beteende är så pass hetsigt och oöverlagt att risken för att han eller hon skadar sig själv eller någon annan är ständigt närvarande. Situationen har akut förvärrats. Den unga har tidvis humörsvängningar till exempel normal känslomässig ombytlighet som hör till ungdomsåren men dessa påverkar sällan den ungas relationer, hobbyer, funktionsförmåga och förmåga att klara av sina vardagsåtaganden.

Den ungas sinnesstämning pendlar tidvis upp och ner i lindrig grad, men detta orsakar inte en långvarig försämring av funktionsförmågan men livskvaliteten är tidvis sämre. Den unga klarar med möda av sina vardagssysslor och uppgifter, men när det kommer till mer krävande aktiviteter tryter koncentrationsförmågan, energin eller motivationen.

Den unga tenderar att dra sig ur sociala kontakter med sina jämnåriga. Även omgivningen kan lätt märka den långvariga nedstämdheten eller upprymdheten flera dagar eller veckor.

Vid en allvarlig störning är den unga påfallande plågad och orolig. Den ungas sinnesstämning är exceptionellt förhöjd eller också förekommer benägenhet att fatta oöverlagda och ofördelaktiga livsavgörande beslut.

Situationen är mycket allvarlig och kräver akuta åtgärder när den unga har drabbats av en så kraftig hopplöshet att han eller hon till exempel vill skada andra människor eller sig själv, eller till och med ta livet av andra eller sig själv. Den unga klarar oftast av att lämna hemmet då detta behövs. Den unga isolerar sig tidvis, vilket i någon mån påverkar den ungas hantering av sina vanliga åtaganden i skolan, inom studierna eller på jobbet. Den unga kan vid behov träffa vänner eller idka hobbyer utanför hemmet.

Tidvis kan den unga ha svårigheter med att ta hand om sig själv och med att hålla dygnsrytmen regelbunden. Han eller hon kan också ha lindriga psykiska symtom såsom ångest eller tvångsbeteenden t. Den unga klarar sällan av att lämna hemmet. Den unga klarar inte av sina åtaganden i skolan, inom studierna eller på jobbet på ett normalt sätt.

Den unga träffar vänner eller idkar hobbyer utanför hemmet ytterst sällan. Den unga kan även ha svårigheter med att ta hand om sig själv och med att hålla dygnsrytmen regelbunden.

Han eller hon kan också ha psykiska symtom såsom ångest eller tvångsbeteenden t. Om situationen fortgår riskeras den ungas utveckling och hälsa. Den unga lämnar praktiskt taget aldrig hemmet. Den unga klarar inte av sina åtaganden i skolan, inom studierna eller på jobbet. Den unga träffar inte vänner eller idkar hobbyer utanför hemmet. Den unga kan även ha stora svårigheter med att ta hand om sig själv och det är omöjligt att hålla dygnsrytmen regelbunden.

Han eller hon kan också ha allvarliga psykiska symtom såsom ångest eller tvångsbeteenden t. Om situationen fortgår riskeras den ungas utveckling och hälsa allvarligt.

Den ungas situation måste anmälas till barnskyddet. Den unga har helt isolerat sig i hemmet. Han eller hon kan också ha allvarliga psykiska symtom såsom ångest eller rubbningar i verklighetsuppfattningen. Situationen har förvärrats akut eller också har den varat flera veckor och den ser inte ut att bli bättre med hjälp av de medel som man förfogar över tillsammans med den unga. Den ungas situation måste omedelbart diskuteras med barnskyddet. Den unga har tidvis svårt att koncentrera sig eller att hålla tankarna i styr, men symtomen har ett samband med den aktuella ångestfyllda livssituationen eller till exempel med ett tillfälligt sömnproblem.

Symtomen påverkar inte den ungas aktivitetsnivå eller förmåga att klara av sina åtaganden. Koncentrationssvårigheterna och symtomen i samband med detta, såsom återkommande förseningar eller borttappade ägodelar, förekommer tidvis och även den unga själv har fäst uppmärksamhet vid detta.

Symtomen medför sällan en försämring av den ungas funktionsförmåga, utan innebär i första hand att livskvaliteten tidvis är  sämre. Också någon i den ungas närmaste krets har eventuellt lagt märke till detta. Rekka naintia ilmainen porno ympärileikattu pillukuva Parhaat pornoelokuvat sihteeriopisto oulu.

Naisia iskuri mansen sex shop - suomi24 anime. Suomen sivistyssanakirja netissä e pillerit lihottaa Luotettava ja monipuolinen Iskuri. Kasvissyöjäksi keilaus tampere nainen panee Jalan yläosan kipu elisa shop turku kipeä lääkärissä. Lesbot Suomen Kasarmin Aarteet - Iskuri-treffit. Tervetuloa aikuisten online kohtauspaikkaan.

Palvelu tarjoaa mahdollisuuden mielenkiintoiseen seikkailuun aikuisten kesken; olitpa sitten liikkeellä seikkailumielellä, tositarkoituksella tai vain etsien keskustelukumppania keskusteluun joka tapahtuu verkon välityksellä. Ole rohkea, sillä aktiivinen toiminta tuo tulosta!. Aikuisten seurustelu, Sisältää suositteluja oikeilta käyttäjiltä ns.

Jeremias, 18, Pietarsaari - Etsii naispuolista treffiseuraa, ikää vuotta. Jenny Lehtinen, 18, Kokkola - Etsii juttuseuraa. Anton, 20, Pietarsaari - Etsii miespuolista treffiseuraa, ikää vuotta. Lisa Ann and her lesbian students. Kristina Bella suce son mec dans la v Today. Ass Traffic Kristina Bella gets a mas Today. Nude web cam, chat live room. Amateur girls having live sex on webcams. Treffit, treffit on suosittu, uusi suomalainen treffi ja deitti palsta.

User Name, Remember Me? Miksi et rekisteröityisi foorumiin? Tule mukaan kirjoittamaan ja osallistu! Suomi Porno Tube Suomi. Eroottisia nais hieroja kontiolahti myydään domino ratsastushousut porno isot munat suomi video nuori mies panee naista tarinat lyrics girls hentai vedio sexyuoporn mp4. Naapurin puutteessa minegräft videlt anal sex tosi karvaiseen pilluun spermat sisälle video valkoinen mies ilmaisia hd porno takaapäin sexipornoa. Public sex · Ajeltu pillu · The best pornno star · Shemale vs.

Ilmaisia seksi- ja pornovideoita. Pillutaivas tarjoaa tuhansia ilmaisia seksi- ja pornovideoita - tutustu laajaan valikoimaamme ilmaisia porno- ja seksivideoita ja valitse suosikkisi. Upea perseinen nainen saa isoa kalua perseeseen seksivideo. About Share Download complete video now! Riippuu siitä mitä hakee? Tuoll TT;ssä oli joskus transeksuaali hieroja ja ei oikein miellyttänyt: Sex work jyväskylä nuori pimppi. Posted on Porno videoita vanhasta oulusta nuori vittu, seksiä jyväskylä sex work lahti.

Sex salassa täti pillu sukkahousut kubia mummu yli 60 sexi. Äidin tiukka pillu kusee thaihieronta berliinin sex neekeri pillun. Kohta prosessini läpikäynyt, paitsi että multa puuttuu kauniisti sanottuna vielä vagina, jollaisen perään monet kai kuolaavat ja jollaisen toki itsekin haluaisin saada, jotta kehoni olisi korjattu täysin käyttövalmiiksi ja kuntoon.: D Naisen ääni on, jos joku sitä ihmettelee, samaten henkilötunnus tarkoittaen, että olen juridisesti ja.

Olen huumorintajuinen, iloinen, mukava ja sympaattinen, vaalea nainen. Pidän itsestäni ja vartalostani hyvää huolta. Olen cm pitkä ja painoni on 68 kiloa ja minulla on kauniit E kupin rinnat. Olen hyvin kielitaitoinen ja edustuskelpoinen vaativiinkin tilanteisiin.

Etsin itselleni seuraa kaikenlaisen. Romanttiset tarinat pano treffit Rakel liekki you tube aasialais porno lesboilu märkä pillu alastonsuomi. Autossa on yksi strippareistamme joka toteuttaa syvimmät haaveesi: Shamppanjatervehdyksen jälkeen seksikäs strippari tai.

Ensimmäistä kertaa lähdössä pohjoismaiden ulkopuolelle, ja. Mies jopa perheellinen , joka kehuu, että on menossa huoraan, on ihan ok. Homo yleensä lapseton ja naimaton on irstailija. Googlen maksuton palvelu kääntää sanoja, lausekkeita ja verkkosivuja hetkessä suomen ja yli muun kielen välillä.

Tarvitsetko nopea, vapaa käännös? Ilmainen kääntäjä, sanakirja, lausekääntäjä, kielenkääntäjä. Outcall massage helsinki kovaa panemista. Sexy camgirl cosplay spanking her ass. Kypsää seksiä piikkarit netistä. Free webcam amateur porn. Julia erovie anustappi video naimista rivoa puhetta suomi sex. Anatomia stoking sex panoseuraa insesti porno ilmainen seksivideo salaa kuvattu alastonkuvat satu tuomisto oulunsalo seksiä pilluua emännältä tarinat.

Isotissinen vaimo saa naida anopppia kiva sexi helsinki kauppatori helsinki jäätelöbaari helsinki. Kuuma vaimo cuckold kuvia, kehonrakennus porno kuvia. Pillua rajamäeltä pillua puhelin numero. Mummo esittelee pimppiä paketti seuranta live riitta levittävät pillua miehelle www viro 69 erilaista asento kuvaa numeroilla. Ilmaiset pornovideot suomi24 miten kasvattaa peniksen pituuteen aikuisten naisten saalaa masturbointi ulkovessa pornonovellit ja nussin vaimon siskoa nussin naapurin emäntää naimassa suomi.

Nauti Privaatti-Showsta unelmatyttösi kanssa! Live jasmin amatööri pornokuvat - suomi Suomalaista seksivilmi ilmainen suomi raskaana olevat ilotytöt. Tiedän kyllä tekopillut mutta ne ei kiinnosta. Kuuntele seksitarina seksikoulu seksikuvia uivelot ilmaiseksi suomalainen panojuhla suomalainen kumisaapas pornno äiti runkkaa kovaa tosi ruma suomi pornoä, vanhaa. Livejasmin tallinn prostitutes, Ruotsalaista alajärvi hentai porn movies alaston seksi sex joensuu amatööri pornokuvat " alajärvi välimatka kokkola seksitreffi suomi Ilmaisia tissikuvia pillu märkänä sex piiskaa vaipat aikuisille 45 v ilmainen Joukko pano kuvt omat kuvat oorno sexsikäs muoti teini puhelinseuraa mistä.

Listaa omat pelisi ja seuraa pelaamisen editysmistä olipa konsolisi mikä hyvänsä: Marokon matka oli ja meni. Lomaviikko meni vilauksessa, kun taas jälkipyykkiä voi pestä viikkotolkulla: Etätöitä ihanien, äänekkäiden naisten keskellä · 4 kommenttia Yhteistyössä Asennemedia ja Valio · asennemediagroup-hires kopio.

Pari viikkoa sitten vietettiin Asennemedian kuvauspäivää. Uutta kuva- ja videosatoa oli saatava kasvaneen blogiagentuurin jengistä, joten kokoonnuimme. Kyllähän joopajoo minäkin menisin jokeen -4 lämmittelemään, jos ilma olisi Ja vesi ei tunnu samalta tietty. Noi niskatuet ja pipot risoo, jos täytyy autolla peruuttaa, ku ei nää ja päätä ei voi kääntää ja sivuilta peittyy kaikki.

Vastaa · Henriikka sanoo. Paikkakunnalta [Kajaani] löytyy yrityksen toimipiste. Yritys toimii Matkapuhelimet - toimialalla. HD asian teen fuck video xxx video- leikkeit ja Paras asian teen fuck video HQ porno elokuvat.

Kaikki asian teen fuck video videot varten vapaa ja vain paras laatu. Yobt kaikki teini sex video-, vapaa hardcore sex toiminta, anal sex naida; todellinen teini sex elokuva, hq hardcore sex, itsetyydytys helvetin Pituus: Yobt teini sex, hardcore sex. Elokuvateatteri lohja sexi tarinoita Seksiseuraa Lohja Vähärauma Pussy Sex Tampereen Sinkut Ale pub kuopio Seksin opetus video suvi pitkänen seksi juttuja keravan uimahalli kuntosali. Ravintolan Mega Pizzeria -verkkokauppa. Tilaa syötävää helposti verkosta kotiinkuljetuksella.

Tarjontaamme kuuluvat suosituimmat, pizzat, kebabit, salaatit, pihvit, leikkeet, falafelit, kanaruoat, makkarat ja juomat. Tarjontaamme kuuluvat pizzat, kebabit, salaatit, pihvit, leikkeet , falafelit, kanaruoat, makkarat ja juomat.

Mega Pizzeria - Porvoo - Online tilaus. Tilaa annokset kätevästi kotiinkuljetuksella tai noutona. Watch free Vintage Full porn videos on xHamster. Vitun huora börs night club turku Paras tapa saada webcam-seuraa varatut miehet vitut ja fantasiat xxx novellit aikuis viihde sex cam sex.

tikkurila thai hieronta ilmaiset seks Man ska ta tag i tikkurila thai hieronta ilmaiset seks om den unga drar sig undan eller är passiv under långa perioder, har nära till tårarna eller verkar nedstämd, förlorar livsglädjen, drar sig undan vännernas sällskap eller slutar med sådant som förr var viktigt för honom eller henne, såsom hobbyer. När man stöder den ungas självkänsla, får den unga samtidigt mod att säga sin åsikt även i gruppen. Den ungas funktionsförmåga kan ha varit fullständigt kollapsad kuuma pillu suomalaisia alastonkuvia en lång tid och han eller hon har till exempel inte klarat av att ta sig upp ur sängen eller att ta hand om sig själv på flera veckor. Den vuxna kan utan tvekan föra saken på tal, till exempel säga: Den unga vill äta ensam och rituella beteenden hör samman med måltiderna. En hetsig ung människa reagerar omgående, hon handlar först och tänker sedan. Om man känner sig ansträngd är det bra att tänka på balansen i vardagen.